Vart tar tiden vägen?

Efter Egyptenresan har det varit full fart. Försökt få igång kroppen på Strawira som har stelnat till ganska rejält. Fick nästan panikångest när jag insåg att vi var på ruta 1 igen var det gäller rakriktningen.... Jag orkar inte, var min första tanke! Inte börja om igen med detta evighetsjobb!! Kände bara hur allt hopp försvann :( Många tankar som har snurrat runt i huvudet de senaste dagarna! Ska hon pensioneras? Betäckas?` Skickas iväg till någon duktigare ryttare för att få hjälp med rakriktningen? Åka till veterinär? Eller vad i sjutton ska jag göra!? Mitt intresse är inte bara promenadridning men det är inte heller kul att sitta o kämpa som en tok för att bara få henne att gå rakt!!? I Lördags drabbades hon av ett kolikanfall för första gången som jag har känt henne. Jag hade ridit ett ganska svettigt ridpass på morgonen. På eftermiddagen ringde dom i stallet efter mig. Hon var ordentligt dålig o påverkad av smärta. Hon flemade med överläppen och skrapade med hovarna. Gick med henne o masserade magen o då kom det avföring. Att det var kolik var ganska solklart efter en stund. Trodde ett tag att det kunde vara något med äggstockar eller livmodern men det gick ju att utesluta snabbt. Ringde veterinären som gav henne kramplösande o smärtstillande. Kollade även bakvägen o hon var ganska torr i avföringen. Redan senare på kvällen så var Strawira piggare o mest förbannad på att hon inte fick något kraftfoder! Dagen efter märktes ingenting. Vi skrittade ut en sväng barbacka på Söndagen. Igår var vi ute i skogen men denna gång med sadel. Blev både lite trav o galopp. Fortfarande sne´ Tänkte ju att det kanske var därför det varit så¨stretigt, att hon hade haft ont i magen. Misstänker att kolikanfallet berodde på att hon stog nästan en hel vecka när vi var på semestern. Hon skrittades två dagar av åtta o fodret kanske inte sänktes tillräckligt för det lilla arbetet :( Nu har jag varit o köpt Irish Mash som ska vara bra för magen och som jag kan ge vid vilodagar o efter hård ansträngning. Ja, den här våren har varit lite småjobbig! Sadelbyte, skav av sadelgjorden, mkt med brunsteriet, kolik....Men nu hoppas jag det är nog ett tag!! Idag har hon fått nya dojor o hovslagaren o jag pratade om betäckning. Han föreslog att betäcka med Hip Hop som är en mindre hingst med god ridbarhet och med ett fantastiskt temperament. Jaa, varför inte! Han finns dessutom i Sverige. Fölisen kanske skulle passa Mia !? Det går ju att betäcka igen bara hon tagit sig igenom en dräktighet. O nästa gång ta en ren dressyrhingst....Hmmmmm

Semester

Dålig uppdatering senaste tiden mkt pga semester...

Strawira var med för Björn o Linda då när hon kändes så knackig o det märktes att ländryggen var lite öm. Strawira slog lite med huvudet som hon gör när hon är irriterad, när Linda var där och arbetade.Däremot så var Linda väldigt väldigt nöjd med hur hon kändes i övriga kroppen.
Mycket mer avspänd i musklerna och att hon har fyllt på så mkt över ryggen. Hon har aldrig känts så fin, sa hon! Kul!
Innan jag åkte iväg till Egypten hann jag rida någon dag eller två, dock utan sadel eftersom hon fått skav o sår av sadelgjorden :( Suck, säger jag bara!
Red dock barbacka o det kändes ganska okey o knackigheten försvann. Men ridpassen blir ju inte desamma utan sadel. Det känns ju lite om man säger så :D

När vi var i Egypten så var Strawira mest ledig men Nea var ute o skrittade henne barbacka två dagar.
Första dagen när jag red så kändes det ringrostigt men inte jättestelt utan hyfsat ok.

Sen tycker jag att det har varit extremt jobbigt att få henne genomsläpplig. Hon har känts som en planka i högervarv. Hon har verkligen kämpat hårt för att inte ställa igenom i det varvet.
Inga roliga ridpass med andra ord utan ganska kämpiga....

Jag försöker rannsaka mig själv om jag har ridit annorlunda och kanske att jag har ställt för höga krav tidigt i ridpassen möjligtvis istället för att få henne att slappna av. Hon har varit ganska ofokuserad o lite småtjurig när vi har gått in i paddocken eller svängt ner mot ORK. Lite istadighet nästan.
Det är svårt att veta om hon faktiskt har ont i kroppen eller att brunsten ställer till spratt i huvudet.
Det här inträffar ju ALLTID samma årstid, nämligen våren o sommaren. Annars är det aldrig några problem med protester!!
Igår red jag med graman nere på ORK för att jag inte skulle behöva tjafsa med henne o för att se vad som hände om jag kunde rida utan att mickla för mkt med handen.
Efter ett tag så släppte allt o hon kändes ganska fin o väldigt piggelin o glad! Kändes riktigt fin i galoppen faktiskt.
Idag var det som jag vet inte vad igen.
Ibland känns det tröstlöst och det är svårt att veta vilken väg man ska ta.
Undersöka henne, sänka kraven, skogsridning ett tag !? Hon är ju inte halt men kropp o hjärna verkar inte vara i balans.
Jag hade ju tänkt att tävla nästa helg men just nu känns det helt omöjligt! Det är ju det som är tråkigt. När det börjar kännas bra så börjar jag tänka tävling o då kommer det här som ett brev på posten. Under tävlingssäsongen är det alltså svårare än någonsin.
Tråkigt i alla fall att inte kunna vara med på tävlingar, de få som är!
Imorgon blir det vila o sen får jag försöka hitta tillbaka till bra uppvärmningar för att hitta lösgjordheten( om det går) Känns som att det hjälper inte vad jag än försöker med faktiskt!

Nä,nya tag i helgen fast jag tror jag ska försöka jobba i skogen!

Kärlekskrankt sto

Suck!! Fastvuxet sto vid första bästa kille!!

En väldigt knackig hästtant idag !

I Onsdags red jag i paddocken på ORK o Strawira var hur fin som helst. Jag hade mkt häst framför mig och hon jobbade super!!

Igår hoppade Mia henne för Nettan på ORK o Strawira var så glad ! Hon såg ut att tycka det var jätteskoj. Det gick faktiskt väldigt bra och galoppbyten satt som en smeck!

Idag däremot var det en väldigt stel och och knackig hästtant! Ändå linimentade jag henne både i förrgår och idag.

När jag började skritta så var hon både vinglig och kort i sitt steg. Travade lite lätt o med halvlång tygel o det började släppa lite grann o hon rörde sig bättre o bättre. Hon frustade och även om hon säkert tyckte det tog emot så var det säkert lite behagligt oxå.
Min känsla är att hon är väldigt trött i kroppen just nu.Tack o lov att Linda o Björn kommer på Söndag!
Imorgon får det bli skritt i skogen eller helt enkelt vila. Frågan är vilket som är bäst för henne!?

En annan fråga är om hon verkligen klarar av att hoppa något mera!? Det verkar ta väldigt mkt på henne...!? Hmmm

Skogspromenad

Var ute på en liten kvällspromenad ikväll. Tror Strawira behövde en liten paus o jag behövde röra på mig så vi promenerade en stund för oss själva. Skönt!!

Igår red vi i paddocken på ORK. Det var inte fullt lika lätt när jag inte hade Harriet med mig.

Fokuserade på yttersidan o att inte tränga med tygeln (suck, tänk vad olika alla säger). Det blir lätt lite kaos i huvudet när man byter tränare men det gäller att plocka det som man känner funkar, det andra får man lite bortse ifrån. 

Strawira kändes hur som helst ganska fin och riktigt på hugget.Bara det här att jag flyttar fram händerna gör så stor skillnad i kombination att korta upp tyglarna.

Igår var jag nöjd med att jag verkligen jobbade med skänkeln. Att jag inte var lat o osäker utan jag såg till att skänkelhjälpen gick fram och att jag inte gav upp. 

Det var ju bla det som Harriet pratade om och som även Kittel sa på clinicen. Hjälpen måste gå fram o hästen ska ta den. 

Ibland kanske hästen inte förstår och man får vara tydligare eller fundera på hur man använt den. I många fall tror jag att man i sin iver att sitta snyggt o rätt vill göra så lite som möjligt vilket ju är helt fel. Behövs det lite mer så måste man ju göra lite mer. Allt för att det ska räcka med så liten hjälp som möjligt så småningom. Jag behöver bli lite kvickare o vara lite mer säker på mig själv och inte bry mig om ifall jag hamnar utanför komfortzonen ibland. 

Det var en annan sak som Harriet sa som jag ska försöka tänka på: - Fundera inte så mkt på hur du sitter eller hur Strawira placerar dig. Det enda du ska tänka på är att sitta rakt över henne. Du bestämmer själv att var du ska sitta, inte Strawira!! Punkt  och slut :) Känns som en enklare uppgift än tusen miljoner instruktioner.

Titta på hästens ytteröra så hamnar du rätt!  

Ett ganska bra ridpass i alla fall igår och jag var nöjd med oss båda. Nåja, kanske inte riktigt med mig själv men jag försöker ju i alla fall :)

Och kanske inte med Strawira när hon försökte dra iväg i galoppen! * Läs "sticka" :o

Hon har en liten räv bakom örat, den tanten :))

Är dessutom så himla nöjd med sadeln. Jag känner att jag kan påverka mycket mer i den här sadeln. Den andra gjorde mig bara frustrerad och låst. Det hade inte alls varit enkelt med jobbet att få igenom skänkelhjälperna i den. Mycket glad att jag hade möjlighet att byta!