Kandar

Jag har ridit Strawira på kandar två gånger nu. Första gången var i Torsdags då jag inte mådde hundra men kände att jag behövde rida.
Vi red i vår 20*60 paddock som har känts ganska kass men nu äntligen börjat komma i form :D

Det har en viss respekt med sig att rida med kandar tycker jag. Man måste verkligen tänka på vad man gör!
Jag var lite orolig att hon skulle tycka att det var stressande men jag upplevde henne helt tvärtom.
Som att hon blev nöjd med att jag kunde vara lite mjukare i handen eftersom jag fick den effekten jag ville ha mycket enklare. Hon blev mer taggad(men inte stressad) och jobbade på så jäkla bra!!

Hon var helt enkelt som en dröm att rida och jag kunde sitta o försöka koncentrera mig på att räta på mig i galoppen där hon gärna drar mig framåt annars. Jag vågade rida på ordentligt framåt utan att fundera på om hon skulle räta ut sig etc. En underbar känsla helt enkelt :D
Jag passade på att rida lite programdelar som jag inte har gjort på hur länge som helst.
Jädrans vad fin hon är när hon jobbar på som då!
Jag  blir mer avslappnad i min ridning o det verkar som hon blir nöjd då. Sen vill hon ju gärna showa lite.
Att rida med kandar blir lite mer showkänsla för henne verkar det som.


Jag ska nog inte vara så rädd för att rida henne med kandaret för hon verkar nästan uppskatta det mera än vanligt tränsbett. Hon verkar ju faktiskt gilla det!
Sen måste man vara försiktig så klart. Jag får ju henne att jobba på ett helt annat sätt o det är ganska krävande för henne. Så det gäller att rida med måtta!!

 Red henne dagen efter på kandaret! Då var det inte riktigt samma flashighet o jag tror att hon var trött. Jag fick nöja mig ganska fort o det är också en fördel. Att inte behöva nöta slut på henne utan vara nöjd lite tidigare.
Hon är helt enkelt ljuvlig när hon är som i Torsdags!!

I Lördags var hon ledig o i morse var Nea ute med henne i skogen, och sen en promenad i em.
Helt perfekt!!
Jag vill inte uppmana någon att börja rida på kandar, inte alls men det var roligt att känna hur Strawira verkade att gilla det och hur mkt lättare det gick att forma henne på voltspår etc.
Här kommer jag åt henne utan att behöva rida i en och en halv timme och hon får en chans att stärka upp sig. Kommer att växla denna ridning. Inte rida med kandar varje dag men lite då och då för att ge oss båda en chans att slappna av!

Vad gör man inte för hästarna!?

Idag har Anette o jag skurat våra boxar.  Vi började strax innan 8 o jag lämnade stallet vid halv fem ca!!
Ok, vi har fikat o ätit o tagit en skrittur med hästarna oxå :)

Men vilken tid det tar!! Och så skitigt det är! Jag blir lika besviken på mig själv när jag ser hur smutsigt det har hunnit bli. Men men....Det är bara att försöka göra bättre fortsättningsvis.

Vi har ju målningen kvar så det är ju inte färdigt riktigt ännu. DÅ kommer det kännas skönt på riktigt!

Skrittur var ungefär vad vi orkade med efter denna dag. Strawira var ju ledig igår så jag kände att hon verkligen behövde röra på sig. Men inne i skogen gick det inte. Jag märkte hur hon sneglade bakåt hela tiden o hade svårt att ha koll på sina ben eftersom hon var lite uppjagad. Tja, bara att hittta en annan väg.
Nöjd att vi i alla fall kom ut en sväng!!

Funderar hela tiden på föl, tävlingar eller bara ha det skoj

Igår var Strawira så där riktigt häftig att rida igen. Det märks så väl när hon är på det humöret :) Då vill hon gärna visa upp sig. Hon är mkt rundare i formen o har lättare att få in bakbenen under sig. Vänstergaloppen känns ganska faktiskt ganska bra o det gör högergaloppen också så länge jag får/kan sitta kvar rakt över henne. OCH jag måste passa henne väldigt noga så hon inte skjuter ut med högerbogen för då är jag helt körd. Då är det bara att börja om igen. Det är såå jäkla svårt att sitta kvar i rätt läge. Traven känns riktigt fin just nu så det är galoppen vi behöver traggla med, För stunden...Om några dagar är vi på ruta ett igen, haha! Jo, det är faktiskt så. Eller det är vi väl kanske inte men det finns dagar när det inte går att rida!

Jag grunnar väldigt mkt på vad vi/jag ska hitta på framöver. Jag skulle ju vilja tävla lite, det ska jag inte sticka under stol med, men samtidigt är vi så himla svajiga i vår dagsform. Vissa dagar känns det jättebra, andra sådär och vissa dagar helt omöjliga att rida.

Vill ju på ett sätt ha ett föl efter Strawira. Det är egentligen min högsta önskan men samtidigt känns det svårt att få till. Det är dyrt och svårt att hitta plats och veta vad hon skulle trivas att bo när hon ska föla. Det känns som att det bara kommer bli en dröm! Det börjar redan bli för sent dessutom.

Och visst vore det kul att kunna tävla lite men vi kommer inte riktigt till det heller . Hade jag känt att formen vore mer stabil hade jag nog sjutton försökt komma ut men nu är den ju inte det och hur många tävlingar vi har missat pga väldiga dalgångar inför tävlingar, det vet jag inte.
Samtidigt är ju det viktigaste att vardagsridningen fungerar hyfsat o det gör den ju ibland. Kanske mest under höst/vinter men då är det ju å andra sidan inte tävlingssäsong men jag får vara nöjd över det. När det funkar så känns det ju jättebra.Men jag ska inte klaga egentligen, hon är en fantastisk häst att ha o göra med i nästan allting. Förutom dom oridbara dagarna då :D


O jag kämpar med att komma tillrätta med alla mina egna ridproblem o dom är ju ganska många. Ibland tror jag ju att jag har löst mysteriet med ridningen för att några dagar senare inse att det har jag ju inte alls.
 Haha, det här med ridning är ett konststycke utan dess like.

En film här nedan från programridningen förra året! Sen dess tror har jag bara tävlat en gång till och sen inte varit i närheten av ngn programridning.
Tja, ibland är det svårt att komma till beslut o ibland önskar jag att ngn annan kunde besluta åt mig :))

Äntligen!

Igår verkade Strawira vara mer tillbaka på banan igen! Gick ner till ORK o red inne i ridhuset. Det märktes direkt att hon var med mer i huvudet men ochså i kroppen. Lite mer alert också! Det märks direkt! Det märks i framför allt rygg men också bakben. Vi körde lite Kyras ABC vilket jag gjorde även i förrgår. Dvs back to basic,kolla att förhållande o framåtdrivande hjälper fungerar. Igår var det så mkt mjukare o lättare i övergångarna. Flyttade henne sidvärts längs långsidorna några gånger, serpentinbågar och mkt övergångar. Kortade o längde traven och där var hon superduktig. Hon reagade klockrent på den lite mer samlade traven o höjde ryggen o inget häng i handen. Nåja, jag fick peta lite med skänkeln på magen så hon inte skulle glömma bort sig. Då är hon mäktig :) Vänstergaloppen kändes också jättebra. Vet att jag gärna vill nappa lite i högertygeln så igår bestämde jag mig för att bara lägga ner högerhanden o ha liite mer höjd vänstertygel(inner), inte driva så mkt med vänsterskänkeln som jag också har gjort sista tiden utan i stället använda mer ytterskänkel. Eftersom hon gärna vill gå utåt höger så är det ju ganska självklart att jag måste hålla tillbaka yttersidan men ibland fastnar man i vissa beteende och gör helt fel. Javisst, då satt det där!! Förvånansvärt stor skillnad när jag ändrade det! Däremot var högergaloppen det sista jobbiga. Där skjuter hon ju gärna ut högerbogen, jag hamnar med ytterskänkeln lite för långt fram eftersom hon lägger mig till vänster. Har ju jobbat mkt med att få innerbogen på plats och varit slarvig med att inte hålla i ytter bak. Försökte verkligen anstränga mig för att sitta rätt och ha koll på bakänden. Då var jag oxå tvungen att se till att innerskänkeln inte hamnade fööör långt fram. Det är ett jäkla analyserande under ett ridpass o den som försöker prata med mig under ett sånt här ridpass kan nog uppleva mig lite kort o ointressad av att prata. Jag kan verkligen inte göra det om jag ska kunna rida denna häst! Men igår är jag mer än nöjd med henne! Hon arbetade fantastiskt bra o svarade bra på hjälperna. Ett ridpass jag gick ifrån med ett leende :D

Varierade ridpass

Eftersom det har varit så bökigt i ridningen så försökte jag hitta på lite annat. Varit o klättrat en dag i skidbacken vilket Wiran tyckte var jättejobbigt, speciellt att gå nerför. Tömkörde en dag sen red Mia o jag Gränerum i Fredags morse. Det var mkt insekter men det gick förvånansvärt bra! Hästarna tyckte nog det var jättekul :D Så det har inte varit så mkt rent arbete egentligen. I Söndags red jag på ORK o det kändes ganska hyfsat till slut även om det var en del ifrågasättande om att gå i form. Inte som tidigare men det dök upp lite då och då. Hon tappar gärna fokus o tittar på annat som händer runt omkring. Strawira är ju annars inte särskilt tittig men hon blir ofokuserad när hon är i brunst-moodet. Annars var hon som sagt bitvis ganska hyfsad! Mkt galopparbete o rida framåt. Mkt övergångar och körde lite Kyras ABC. Att känna att hon tar framåtdrivande o förhållande men också för att stämma av min egen ridning. Det är lätt att man fastnar i något o inte riktigt märker att man kanske bromsar för mkt eller inte kräver effekt på de framåtdrivande hjälperna. Hon går mkt med svansen i vädret men är inte direkt brunstig så hon blir kladdig på benen just nu. Däremot är Nuit vansinnigt brunstig o C-zar är väldigt hingstig så det påverkar väl även Strawira. I Måndags bestämde jag mig för att ge en kur Microvital igen. Gjorde det förra året o hade inga brunstproblem som i år. Det är ganska dyrt men jag kände att det här är inte roligt varken för Strawira eller mig. Blir det inte bättre av kuren så funderar jag på att låta Gunvall undersöka livmodern på henne. Nu får jag avvakta o se. Har ju även börjat gå över på hösilaget genom stallet. Måste försöka göra det enklare för mig själv o vi har ju börjat ge hästarna hö i hagen o då är ju förutsättningen att dom äter samma foder.

Hoppning

Igår red Mia o jag ihop. Hon hade byggt upp ett hinder , en fem och en halva. Hon hoppade först Famke som tyckte det var stenkul och hon kändes väldigt säkert. Hon sköt rygg över hindren o bockade lite efteråt!! Hon är så häftig! Sen bytte vi häst o Mia red Strawira o jag skulle jogga av Famke. Det var ju en upplevelse! Famke som var i extas över att ha fått hoppa men inte ville gå ut på spåret med mig. Jag i jockey-läder i en hoppsadel, haha! Kändes nästan omöjligt att rida med tanke på att jag dessutom låg nästan dubbelvikt av skratt. Mia skrattade nästan lika mkt eftersom hon inte hade en aning om hur man skulle rida Strawira. Ja, det blev ett fnissigt ripass. Hoppningen gick annars bra med Strawira oxå. Öronen spikrakt framåt o hon piggnade till lite. Samtidigt är hon inte i sitt esse just nu. Men hoppade gjorde hon glatt i alla fall :)