Kandar

Jag har ridit Strawira på kandar två gånger nu. Första gången var i Torsdags då jag inte mådde hundra men kände att jag behövde rida.
Vi red i vår 20*60 paddock som har känts ganska kass men nu äntligen börjat komma i form :D

Det har en viss respekt med sig att rida med kandar tycker jag. Man måste verkligen tänka på vad man gör!
Jag var lite orolig att hon skulle tycka att det var stressande men jag upplevde henne helt tvärtom.
Som att hon blev nöjd med att jag kunde vara lite mjukare i handen eftersom jag fick den effekten jag ville ha mycket enklare. Hon blev mer taggad(men inte stressad) och jobbade på så jäkla bra!!

Hon var helt enkelt som en dröm att rida och jag kunde sitta o försöka koncentrera mig på att räta på mig i galoppen där hon gärna drar mig framåt annars. Jag vågade rida på ordentligt framåt utan att fundera på om hon skulle räta ut sig etc. En underbar känsla helt enkelt :D
Jag passade på att rida lite programdelar som jag inte har gjort på hur länge som helst.
Jädrans vad fin hon är när hon jobbar på som då!
Jag  blir mer avslappnad i min ridning o det verkar som hon blir nöjd då. Sen vill hon ju gärna showa lite.
Att rida med kandar blir lite mer showkänsla för henne verkar det som.


Jag ska nog inte vara så rädd för att rida henne med kandaret för hon verkar nästan uppskatta det mera än vanligt tränsbett. Hon verkar ju faktiskt gilla det!
Sen måste man vara försiktig så klart. Jag får ju henne att jobba på ett helt annat sätt o det är ganska krävande för henne. Så det gäller att rida med måtta!!

 Red henne dagen efter på kandaret! Då var det inte riktigt samma flashighet o jag tror att hon var trött. Jag fick nöja mig ganska fort o det är också en fördel. Att inte behöva nöta slut på henne utan vara nöjd lite tidigare.
Hon är helt enkelt ljuvlig när hon är som i Torsdags!!

I Lördags var hon ledig o i morse var Nea ute med henne i skogen, och sen en promenad i em.
Helt perfekt!!
Jag vill inte uppmana någon att börja rida på kandar, inte alls men det var roligt att känna hur Strawira verkade att gilla det och hur mkt lättare det gick att forma henne på voltspår etc.
Här kommer jag åt henne utan att behöva rida i en och en halv timme och hon får en chans att stärka upp sig. Kommer att växla denna ridning. Inte rida med kandar varje dag men lite då och då för att ge oss båda en chans att slappna av!

Vad gör man inte för hästarna!?

Idag har Anette o jag skurat våra boxar.  Vi började strax innan 8 o jag lämnade stallet vid halv fem ca!!
Ok, vi har fikat o ätit o tagit en skrittur med hästarna oxå :)

Men vilken tid det tar!! Och så skitigt det är! Jag blir lika besviken på mig själv när jag ser hur smutsigt det har hunnit bli. Men men....Det är bara att försöka göra bättre fortsättningsvis.

Vi har ju målningen kvar så det är ju inte färdigt riktigt ännu. DÅ kommer det kännas skönt på riktigt!

Skrittur var ungefär vad vi orkade med efter denna dag. Strawira var ju ledig igår så jag kände att hon verkligen behövde röra på sig. Men inne i skogen gick det inte. Jag märkte hur hon sneglade bakåt hela tiden o hade svårt att ha koll på sina ben eftersom hon var lite uppjagad. Tja, bara att hittta en annan väg.
Nöjd att vi i alla fall kom ut en sväng!!

Funderar hela tiden på föl, tävlingar eller bara ha det skoj

Igår var Strawira så där riktigt häftig att rida igen. Det märks så väl när hon är på det humöret :) Då vill hon gärna visa upp sig. Hon är mkt rundare i formen o har lättare att få in bakbenen under sig. Vänstergaloppen känns ganska faktiskt ganska bra o det gör högergaloppen också så länge jag får/kan sitta kvar rakt över henne. OCH jag måste passa henne väldigt noga så hon inte skjuter ut med högerbogen för då är jag helt körd. Då är det bara att börja om igen. Det är såå jäkla svårt att sitta kvar i rätt läge. Traven känns riktigt fin just nu så det är galoppen vi behöver traggla med, För stunden...Om några dagar är vi på ruta ett igen, haha! Jo, det är faktiskt så. Eller det är vi väl kanske inte men det finns dagar när det inte går att rida!

Jag grunnar väldigt mkt på vad vi/jag ska hitta på framöver. Jag skulle ju vilja tävla lite, det ska jag inte sticka under stol med, men samtidigt är vi så himla svajiga i vår dagsform. Vissa dagar känns det jättebra, andra sådär och vissa dagar helt omöjliga att rida.

Vill ju på ett sätt ha ett föl efter Strawira. Det är egentligen min högsta önskan men samtidigt känns det svårt att få till. Det är dyrt och svårt att hitta plats och veta vad hon skulle trivas att bo när hon ska föla. Det känns som att det bara kommer bli en dröm! Det börjar redan bli för sent dessutom.

Och visst vore det kul att kunna tävla lite men vi kommer inte riktigt till det heller . Hade jag känt att formen vore mer stabil hade jag nog sjutton försökt komma ut men nu är den ju inte det och hur många tävlingar vi har missat pga väldiga dalgångar inför tävlingar, det vet jag inte.
Samtidigt är ju det viktigaste att vardagsridningen fungerar hyfsat o det gör den ju ibland. Kanske mest under höst/vinter men då är det ju å andra sidan inte tävlingssäsong men jag får vara nöjd över det. När det funkar så känns det ju jättebra.Men jag ska inte klaga egentligen, hon är en fantastisk häst att ha o göra med i nästan allting. Förutom dom oridbara dagarna då :D


O jag kämpar med att komma tillrätta med alla mina egna ridproblem o dom är ju ganska många. Ibland tror jag ju att jag har löst mysteriet med ridningen för att några dagar senare inse att det har jag ju inte alls.
 Haha, det här med ridning är ett konststycke utan dess like.

En film här nedan från programridningen förra året! Sen dess tror har jag bara tävlat en gång till och sen inte varit i närheten av ngn programridning.
Tja, ibland är det svårt att komma till beslut o ibland önskar jag att ngn annan kunde besluta åt mig :))

Äntligen!

Igår verkade Strawira vara mer tillbaka på banan igen! Gick ner till ORK o red inne i ridhuset. Det märktes direkt att hon var med mer i huvudet men ochså i kroppen. Lite mer alert också! Det märks direkt! Det märks i framför allt rygg men också bakben. Vi körde lite Kyras ABC vilket jag gjorde även i förrgår. Dvs back to basic,kolla att förhållande o framåtdrivande hjälper fungerar. Igår var det så mkt mjukare o lättare i övergångarna. Flyttade henne sidvärts längs långsidorna några gånger, serpentinbågar och mkt övergångar. Kortade o längde traven och där var hon superduktig. Hon reagade klockrent på den lite mer samlade traven o höjde ryggen o inget häng i handen. Nåja, jag fick peta lite med skänkeln på magen så hon inte skulle glömma bort sig. Då är hon mäktig :) Vänstergaloppen kändes också jättebra. Vet att jag gärna vill nappa lite i högertygeln så igår bestämde jag mig för att bara lägga ner högerhanden o ha liite mer höjd vänstertygel(inner), inte driva så mkt med vänsterskänkeln som jag också har gjort sista tiden utan i stället använda mer ytterskänkel. Eftersom hon gärna vill gå utåt höger så är det ju ganska självklart att jag måste hålla tillbaka yttersidan men ibland fastnar man i vissa beteende och gör helt fel. Javisst, då satt det där!! Förvånansvärt stor skillnad när jag ändrade det! Däremot var högergaloppen det sista jobbiga. Där skjuter hon ju gärna ut högerbogen, jag hamnar med ytterskänkeln lite för långt fram eftersom hon lägger mig till vänster. Har ju jobbat mkt med att få innerbogen på plats och varit slarvig med att inte hålla i ytter bak. Försökte verkligen anstränga mig för att sitta rätt och ha koll på bakänden. Då var jag oxå tvungen att se till att innerskänkeln inte hamnade fööör långt fram. Det är ett jäkla analyserande under ett ridpass o den som försöker prata med mig under ett sånt här ridpass kan nog uppleva mig lite kort o ointressad av att prata. Jag kan verkligen inte göra det om jag ska kunna rida denna häst! Men igår är jag mer än nöjd med henne! Hon arbetade fantastiskt bra o svarade bra på hjälperna. Ett ridpass jag gick ifrån med ett leende :D

Varierade ridpass

Eftersom det har varit så bökigt i ridningen så försökte jag hitta på lite annat. Varit o klättrat en dag i skidbacken vilket Wiran tyckte var jättejobbigt, speciellt att gå nerför. Tömkörde en dag sen red Mia o jag Gränerum i Fredags morse. Det var mkt insekter men det gick förvånansvärt bra! Hästarna tyckte nog det var jättekul :D Så det har inte varit så mkt rent arbete egentligen. I Söndags red jag på ORK o det kändes ganska hyfsat till slut även om det var en del ifrågasättande om att gå i form. Inte som tidigare men det dök upp lite då och då. Hon tappar gärna fokus o tittar på annat som händer runt omkring. Strawira är ju annars inte särskilt tittig men hon blir ofokuserad när hon är i brunst-moodet. Annars var hon som sagt bitvis ganska hyfsad! Mkt galopparbete o rida framåt. Mkt övergångar och körde lite Kyras ABC. Att känna att hon tar framåtdrivande o förhållande men också för att stämma av min egen ridning. Det är lätt att man fastnar i något o inte riktigt märker att man kanske bromsar för mkt eller inte kräver effekt på de framåtdrivande hjälperna. Hon går mkt med svansen i vädret men är inte direkt brunstig så hon blir kladdig på benen just nu. Däremot är Nuit vansinnigt brunstig o C-zar är väldigt hingstig så det påverkar väl även Strawira. I Måndags bestämde jag mig för att ge en kur Microvital igen. Gjorde det förra året o hade inga brunstproblem som i år. Det är ganska dyrt men jag kände att det här är inte roligt varken för Strawira eller mig. Blir det inte bättre av kuren så funderar jag på att låta Gunvall undersöka livmodern på henne. Nu får jag avvakta o se. Har ju även börjat gå över på hösilaget genom stallet. Måste försöka göra det enklare för mig själv o vi har ju börjat ge hästarna hö i hagen o då är ju förutsättningen att dom äter samma foder.

Hoppning

Igår red Mia o jag ihop. Hon hade byggt upp ett hinder , en fem och en halva. Hon hoppade först Famke som tyckte det var stenkul och hon kändes väldigt säkert. Hon sköt rygg över hindren o bockade lite efteråt!! Hon är så häftig! Sen bytte vi häst o Mia red Strawira o jag skulle jogga av Famke. Det var ju en upplevelse! Famke som var i extas över att ha fått hoppa men inte ville gå ut på spåret med mig. Jag i jockey-läder i en hoppsadel, haha! Kändes nästan omöjligt att rida med tanke på att jag dessutom låg nästan dubbelvikt av skratt. Mia skrattade nästan lika mkt eftersom hon inte hade en aning om hur man skulle rida Strawira. Ja, det blev ett fnissigt ripass. Hoppningen gick annars bra med Strawira oxå. Öronen spikrakt framåt o hon piggnade till lite. Samtidigt är hon inte i sitt esse just nu. Men hoppade gjorde hon glatt i alla fall :)

Skogstur igår o tömkörning idag

Igår var Mia o jag ute o red Norrby-slingan. Famke lät som en gris bakom oss. Hon grymtade o pustade för allt :D När vi kom in i skogen o började trava o galoppera så blev båda hästarna pigga o glada, Trots att det var massa insekter så reagerade inte Strawira eller Famke heller för den delen på dessa alls!! Helt märkligt måste jag säga!?

Ikväll var jag inte heller sugen på att tampas med damen i ridningen! Det blev därför tömkörning o idag hade jag henne inte inspänd på yttersidan o inte i så låga ringar. Det blev det bara i vänster varv eftersom det tog sån tid att få henne att släppa till i yttersidan. Målsättningen var att få henne att acceptera högertömmen utan att ställa så mkt inåt.
Hon var såå irriterad att jag inte gav mig o hon kämpade emot både länge o väl.Till slut gav hon med sig o blev jättefin. Precis som i ridningen så tog hon alla tillfällen i akt o gå ur formen till en början men sen insåg hon väl att det var mer bekvämt att börja använda det där högra bakbenet.
Trots att det var jobbigt så kämpade hon på så duktigt! Ibland for hon iväg o försökte spexa ifrån det men kom snabbt tillbaka till jobb igen.

Jag förstår verkligen att det är svårt att rida henne ibland. Idag var det riktigt kämpigt i tömmarna till en början, verkligen!
Det är inte konstigt att det blir jobbigt för mig att sitta korrekt när hon styr o ställer så som hon gör o hon är så förbenat envis. Jag förstår ju mkt väl att det tar emot o är jobbigt men vi kommer ju aldrig förbi det om jag hela tiden ger efter!

Imorgon ska Mia o jag eventuellt hoppa lite. Skulle helst vilja att Mia hoppade Strawira men vi får väl se hur hon känner för det :D

En sån där dag....

Igår var det en sån där hopplöst omöjlig dag att rida...

Det ösregnade hela dagen så jag åkte upp o tog in hästarna redan vid halv ett. Det stod som spö i backen och Strawira gnäggade väldigt krävande att "nu får du fasen rädda oss undan den här skiten"!! Haha, hon vet vad hon vill....

Mia o jag hjälptes åt att ta in våra hästar o sen åkte vi ner till ORK o tog in Famke och Femman.

Jag var rätt trött o hungrig när det kom till ridpasset o jag velade länge o väl vad jag skulle göra. Tömköra eller rida?! Kände mig inte helt i form att rida men inte i form att tömköra heller men Strawira var ledig dagen innan så det kändes inte som ett alternativ heller. Tanken var ju att vi skulle ut i skogen, jag o Mia men vädret var ju inte helt inbjudande för det.

Nåja, ridpasset var så där träigt o stretigt som det bara kan vara med Wiran. Hon tog alla chanser att tala om hur anti hon var. Inget är lätt då utan förbaskat motigt! Tycker ändå att det är lite lättare att jobba henne lösgörande nu än tidigare även om hon tar första bästa chans att slippa undan arbetet. Har jag inte alla hjälper på plats så smiter hon undan o det är väl det som gör mig så frustrerad. Att inget, verkligen inget är gratis! Nix, utan rätta hjälperna blir det ingenting!!
Suck....Framför allt galoppen blir orytmisk o jättejobbig att rida. Försökte ställa mig upp i lätt sits o låta henne galoppera på men inget verkade passa damen.
Bara att gå tillbaka till skritt o jobba vidare med lösgjordheten. Förmodligen hade hon varit kall, o sen tror jag brunsteriet spökar lite oxå.
Tror också att jag red lite för nära inpå maten. Hon borde bara ha fått lite grann men nu hann hon äta upp sin middag och jag vet ju själv hur det är att anstränga sig efter en rejäl måltid. Nåja, shit happens!

Nåja, idag ska vi försöka ge oss på en tur i skogen, Mia o jag. Får se hur det går med våra känsliga pållar. Famke är ju oxå extremt känslig för knott så det kan ju bli spännande :D

Extrem brunst men fin häst i ridningen

Idag fick vi ta beslutet att dela på hästarna igen. Strawira kom in igår o var helt nerkladdad på bakben o svans. Det hade droppat från Strawiras svans när Karin hade tagit av henne täcket efter insläpp.
Det är ingen som mår bra av att vara så brunstig och jag är orolig att det hände mer än så igår i hagen.
Ewa ringde o sa att dom hade sprungit jättemycket. Strawira hade även ett svullet område på ryggen som ett streck.
Jag fick duscha hela bakänden på henne och idag var det inget kladd alls. Vet inte vad det betyder men det känns lite konstigt att hon upphör att brunsta över dagen från så mkt till ingenting. Nä, jag misstänker nog tyvärr att mer har hänt.....

Så går ju inte att ha det! Ingen av hästarna mår bra av situationen så vi bestämde att vi delar upp dom igen. Ibland har man inget val! Strawira får ju Stroppy mare men det verkar inte fungera riktigt.

Hon är trots allt som händer riktigt fin i ridningen fortfarande.
Hade ett superpass i förrgår där hon kändes så jäkla fin o oxå väldigt taggad när hon väl var igång.

Fortsatt bra känsla

Jag har haft en fortsatt bra känsla i ridningen även efter senaste träningen. Strawira är mycket mer lösgjord även om inte alla dagar känns toppen.Jag får vara superkoncentrerad hela tiden för att inte börja slarva( även om jag gör det i alla fall)
Det är svårt att hitta på varierat arbete nu när skogen inte är ett alternativ. Vi skrittade samhället häromkvällen men det blir inte riktigt samma sak. Har tömkört oxå o det gillar vi ju båda två.

Det är roligt att känslan har hållit i sig så här länge o nu vill jag verkligen inte släppa den. Nu vet jag hur jag vill att det ska kännas o det är lättare att leta upp känslan då.
Strawira blir trött av det här nya arbetssättet, att behöva använda HELA sin kropp o inte bara strutta runt med bakbenen bakom sig.
Har ridit utan sporrar ganska länge nu o det har funkat även om jag tycker att det är svårare att rida utan dom.

Strawira är extremt brunstig nu! Vi har släppt ihop Strawira, Nuit, C-zar och Mark o det gjorde ju inte saken bättre. Strawira är helt in love!! Skvätter o skriker o jag vet inte vad.... Lite så där lagom borta i ögonen emellanåt.
Trots det så upplever jag att jag ändå kan rida henne till lösgjordhet även om hon är spänd från början och kanske inte alltid har orken till nåt längre pass. Jag har haft slut på Stroppy Mare i nästan två veckor men nu var jag o hämtade en ny flaska idag. Hoppas det blir lite skillnad för henne.

Det är lugnt o harmoniskt i stallet just nu. Det är ju sommarlov o dom flesta hästar är ju på bete. Det innebär ju lugn o ro även för våra hästar och även för oss!
Jag upplever ibland att det är lite för mkt diskussioner i vår hästvärld om allt möjligt och det är baksidan med hästeriet.
När jag var yngre så fann jag inte det fullt lika kämpigt men det känns bara jobbigt ju äldre jag blir och nu vill jag helst bara ha lugn o ro. Att våra hästar ska få ha det bra och att alla kan hålla sams o göra det bästa möjliga av det vi har. Inte leta fel, inte bli kvar i gammalt skit utan leva här och nu och med det bästa vi har!!  HÄSTARNA <3 Tänk så underbart att få vara med hästarna och uppleva det positiva som dom tillför!

Glad midsommar!!!

Träning

Strawira o jag hade ett jättebra sista träningspass för Camilla förra Onsdagen innan sommaruppehållet.  Hon var fortfarande mjuk o lösgjord och vi fortsatte jobba med det.

Vända in framdelen på voltspåret oflytta bakdelen. Sen flytta skänkelvikning längs långsidorna.  Mkt lättare nu. Hon kändes ganska fin redan från början, kanske lite mer spänning än normalt de senaste dagarna men ändå rund o fin.

Fick rida en del slutor som vi faktiskt gör ganska bra och en del öppnor.

Galopparbetet gick också ganska bra till vi kom till öppnor i galopp. Där blir det jobbigt för både mig o Strawira så istället fick vi ställa utåt istället  flytta lite sidvärts o det gick bättre. Det är jättebra övningar för Strawira för att mjuka upp sina bakben o ländrygg. Camilla tyckte vänstergaloppen var bättre än någon gång tidigare och jag tycker oxå att det börjar kännas bättre även i galoppen.

Vi satte ingen press på Strawira men bad jag om lite ökning så svarade hon framåt. Jag har känt att jag vill hålla mig till det avspända även om det blir lite mer "långsamt". Åtminstone ett tag till. 

Har fått många bra tips sista passen. Framför allt när det gäller sitsen.

Att tänka att jag "nästan" viker mig i vänstersidan i höger varv( jag viker mig ju gärna inåt till höger annars), att sitta över ORDENTLIGT till höger i högervarv, högra höften ordentligt fram så jag kan påverka bogen ordentligt. Viktigt även i vänster varv att jag kan påverka bogen. Även i vänster måste jag sitta över ordentligt till vänster. Strawira kan inte riktigt "skuffa" omkring mig längre utan att jag märker det o kan korrigera det. Det är ganska otroligt hur hon påverkas av hur jag sitter..... Jag får omedelbar effekt när jag kommer rätt!!

Handen längre framför mig. Inte ta höger hand bakåt utan rakt ut åt sidan i högervarv. Något jag tyvärr ofta gör annars. Trampa ner i båda stigbyglarna!

Är så glad för dessa "små" men ack så viktiga tipsen!! Många gånger handlar det om hur en tränare kan framföra vad dom menar. Många menar kanske samma sak men det gäller att kunna förstå och också kunna genomföra det utan att känna sig stressad.

Älskade fina häst ♡

Vågar nästan fortfarande inte säga det men känslan i ridningen är fortfarande så himla bra!
Det är en helt annan häst. Det är precis den här känslan jag har letat efter i alla år med Strawira. Där jag kan påverka henne o det går igenom ordentligt. Där hon är naturligt avspänd när jag kortar upp tygeln. Hon är lösgjord i bogarna o verkar så tacksam för att jag (kanske) gör rätt och att jag oxå är så himla nöjd och glad under ridpasset.
Vårt fokus på avspändhet verkar ha gett effekt ordentligt o jag hoppas verkligen jag kan behålla den här känslan. Ska verkligen göra mitt allra bästa!

Allt är så mkt enklare nu även om Strawira verkligen blir mkt tröttare nu under passen. Jag känner ju riktigt hur jobbigt det är o försöker sluta innan hon blir riktigt trött. Det är ju annorlunda sätt för henne oxå. Däremot har jag ju velat få detta lite befäst o jobbat lite på samma sätt varje arbetspass men då lite kortare tid.
Är såå nöjd o glad över fina hästen

Harmoniskt ridpass

Det är fortfarande mask och hagdiskussioner i stallet och jag blir så trött på det. Vi har ju haft möte och bestämt hur vi ska göra. Lik förbaskat ska en del fortsätta att dividera om detta.
För mig var det ganska solklart men de som inte var med på mötet tycker visst inte det.
Varför satt vi två timmar på möte för att sen behöva fortsätta dessa diskussioner!? Suck!

Det var lugnt i stallet ikväll och det är så skönt! Jag var lite sugen på att tömköra men igår var vi ute o skrittade en kort sväng så jag var lite sugen på att rida.
Dessutom vill jag att det vi håller på med ska sätta sig lite mera.

Vad är det jag gör då?
Jag försöker hitta harmoni och avspändhet hos Strawira och bygga upp henne utifrån den avspända formen.
Jag väntar ju egentligen bara på det där bakslaget, när allt häktar sig o allt känns tungt o svårt men samtidigt tror jag inte att hon har känts så fin i så många dagar som nu. Tror jag :D

Det är så lustigt men hon verkar så nöjd och jag är oxå så himla glad. Från det jag kortar upp tyglarna så är hon mjuk o följsam. Börjar hon kärva något så ser jag till att handen är rörlig o inte låser sig.
Jag försöker oxå att tänka på att handen är framför mig, men framför allt inte är låst. Strawira har då inget att hänga sig fast i utan måste jobba igenom i kroppen.

Det jag tänker mest på med sitsen är att alltid trampa ner innerskänkeln på böjda spår o i höger varv får jag sitta över ordentligt till höger. Ett tips jag fick från Camilla var att tänka att jag nästan viker min yttersida för att få fram inre höft ordentligt o det funkar riktigt bra. Det kändes väldigt avigt första gångerna men nu behöver jag inte göra fullt lika mkt utan det räcker med att jag mest tänker det. Tänker på att försöka komma åt bogarna för att hon verkligen ska runda sig där.

Det märks att det här jobbet är mer ansträngande för henne nu än när hon ligger på o biter sig fast. Det går inte rida lika länge och galoppen är lite svajig i början. Det här är så annorlunda mot hur hon har jobbat på ganska länge.
Rider väldigt mkt skänkelvikningar, öppnor och slutor i början i skritt.
Jag sätter ingen press på henne utan låter henne själv hitta takten o balansen o låter henne gå i låg form( något som hon nästan inte kunnat innan).
Idag var första gången jag satte lite mer press på henne genom att samla upp henne lite i trav o galopp men väldigt korta sekvenser o sen paus. Hon gör det lätt men jag har förstås inte allt det där trycket i henne. Det får komma senare. Just nu rider jag även utan sporrar och har gjort det hela veckan.
Idag var hon lite ofokuserad o hörde massa ljud men trots det lyckades jag behålla lösgjordheten o det kändes kanonbra.

Det här känns lite spännande! Hoppas vi kan hålla i den här känslan nu!! Vill verkligen inte tappa bort mig igen!! Har en sån härlig känsla nu:)

Stora blodmasken

Vi har fått en häst i stallet som har stora blodmasken. Har varit mkt diskussioner o vi har haft vet. Lilian uppe för att förklara hur man ska bete sig. 
Problemet är ofta att man släpper hästarna både här o där o i samband med det tappar man kontrollen över smittan. Den smittade hästen har befunnit sig i 4 hagar under perioden o olika hästar har oxå vistats i dessa hagar.
Nu vet vi hur vi ska avmaska o hur vi ska förfara.
Strawira o Nuit är de enda som inte har gått i någon av dessa hagar så de är i alla fall inte i riskzonen. De har bara gått med varandra o i sin egen hage.
Dock innebär detta att vi får en mkt mindre sommarhage tack vare detta eftersom vi inte kan öppna upp. Trist 

Fortsatt bra o trevlig trend i ridningen. Mjuk, fin o lösgjord häst 
Målsättningen är att försöka få denna form befäst så att vi har ett bättre normalläge att utgå ifrån. Nu skyndar vi långsamt!

Positiv trend

Borde inte skriva om det och jag vet att det kan ändra sig snabbt men det känns som att vi är inne i en positiv trend. Strawira har känts väldigt avspänd o harmonisk i ridningen senaste veckan. Lätt i handen o lösgjord i bogarna. Inget stimmig alls. Det var väldigt länge sen det kändes så här bra! 
Jag har nog ändrat min ridning oxå. Väldigt fokuserad på att inte fastna i något tygeltag. Jag struntar helt i alla som säger att jag ska hålla i. För oss blir det fel o det föder bara massa motstånd hos Strawira.
Jag skrittar mkt i början, flyttar henne sidvärts längs långsidorna, öppnor o slutor, små volter. Just nu känns det helg enkelt toppen o det är många som har sagt att hon ser jättefin ut de senaste dagarna!
Bara att njuta 😊

Du vackra häst

På dagen fick Strawira ett varmare täcke på sig även om det börjar närma sig Juni. Det har varit svalt o blåsigt o jag misstänker att det var därför hon var lite skruttig i ryggen/bakänden igår. Tror hon blev kall helt enkelt. Igår märktes det ingenting.

Igår var det träning för Camilla igen. Hon trodde ochså att det kan berott på kylan för hennes hästar var ganska kalla och fick nya tjockare täcken på sig.

Vi pratade en hel del om dilemmat med ridningen och brunster etc. Vi tror väl båda två att mkt är avhängt på brunsterna. Vi pratade om ett medikament som heter Regumate som är mot kraftiga o oregelbunda brunster som dock är receptbelagt.

Hon tipsade mig om att isf ringa till Thornell o diskutera med honom. Det är ju tävlingskarens på det men inte årslångt.
Grejen är att om hon svarar på detta så har det troligtvis med brunsterna att göra. Då kan man också gå vidare för att se vad man kan göra åt det. Ett sätt att analysera orsaken.

Träningen gick ganska  bra igår. Hon var fortfarande mer lösgjord än hon varit tidigare. Jag försökte rida fram som jag gjort de senaste dagarna. Lugnt o fint, mjuk hand långt fram. Mkt olika rörelser så hon inte ska hänga sig fast igen.
Fick rida mkt på fyrkantspåret med henne utåtställd för att försöka få fatt i yttre benet. dvs det som är in mot manegen i detta fallet. Detta gjorde vi mkt i galopp o Strawira tyckte det var ganska jobbigt men jobbade på riktigt bra ändå.
En helt annan känsla idag mot förra träningen.

En sak som vi sa att jag skulle prova är att tömköra henne en stund innan jag rider för att se om det ger ännu mer lösgjordhet. Hon är ju oftast väldigt fin i tömmarna.

Ja, vad ska man säga!?

I Söndags kom jag hem efter att ha varit i Polen. Åkte upp o plockade in Strawira mitt på dagen eftersom hon ändå gick ensam i hagen. Hon gör ju ofta det på helger då Nuit är iväg o tränar eller tävlar. Det känns lite trist. I Lördags hade hon fått en sån där panik-attack då hon bara sprungit i hagen o var helt dyblöt när Mia tog in henne. Vet inte varför men det där händer ju nån eller några gånger, speciellt på sommaren. Hade inga större förhoppningar om ridningen alls med tanke på hur hemskt det kändes senast, i Torsdags. Däremot läste jag Mathias Rath berätta om Totilas och hans temperament. Att han egentligen var ganska "dominant" Kanske inte rätt översättning men nåt åt det hållet, men att det gällde att få honom med sig, lirka och skapa förtroende. Det gav mig en sån där deja-vu känsla!! Strawira är nog ganska dominant, fast på ett väldigt bra sätt! Hon accepterar inte vad som helst men talar om det på sitt vis. Jag kan verkligen inte bestämma över henne utan får lirka, o berömma. Lura henne lite o ställa kravén successivt. Inte så fort jag sitter upp.Då får hon visst psykbryt :D Hon behöver känna förtroende. DET här hade jag i åtanke inför dagens ridpass. Skrittade ut en sväng först o hon fick ett sånt där knäppryck när hon inte ville gå längre. Då var vi uppe i skogen, vid Hjortberget. Hon bara kliver rätt in bland buskar o träd o jag är lika glad varje gång jag lyckas klara mig från att bli skrapad eller halshuggen!! Suck, vad knepig hon är den här årstiden, alltså :o Gick ner till ORK:S paddock en liten stund o skrittade i ca 30 min o 5 min galopp. Försökte ha en så rörlig och låg hand jag bara kunde o jo men visst. Plötsligt var hon bara där, rundare i formen än på mkt länge o loss i bogarna. Ställde henne växelvis inåt o utåt. Inga krav på samling alls utan bara avspändhet. Ja, jösses! På Måndagen var jag nere på ORK igen i ridhuset. Samma känsla, samma avspändhet och jag la till även galopp i en lägre form men inte särskilt långt galopp-pass.Övergångarna var mkt bättre än normalt. Struntade helt i traven. Det var ett ganska enkelt o lugnt pass men Strawira blev ganska varm o svettig i alla fall. Igår var planen att bara skritta en kort stund för att se om lösgjordheten höll i sig o för att hon skulle röra lite på sig. Då var hon plötsligt väldigt struttig i bakänden. Den där konstiga gången hon hade för några veckor sen!!? Däremot var hon väldigt lätt i handen, lösgjord i bogarna men ojojoj så svajig i bakänden. Hur sjutton kan det bli så!? Finns ju inget som stämmer....Ingen bakdel,men totalt lealös i övriga kroppen och väldigt stadig framtill. Vad är det som gör detta? Jag fattar verkligen ingenting. Vad är det jag missar ? OK, brunsten kanske orsakar en del, men varför är känslan så konstig. Hon borde vara stretig, bli spänd o vilja springa ifrån jobbet som jag kan uppleva annars. Det som kännetecknar att det är jobbigt. Är det nån som fattar? Man kan uppleva det som att hon pustar ut, att hon har en känsla av lugn men samtidigt väldigt matt o stel i bakkärran.

När ska jag lära mig!?

När ska jag förstå att vissa dagar är det totalt meningslöst att rida!? Igår var också en sån dag. Hade en träning inbokad för Madde i markarbete/bommar. Vi var 6-7 st som red o Strawira kändes stretig från början. Igår var nog ett av de värsta ridpasset jag har haft o jag borde ha hoppat av. Är svårt att beskriva vad som händer och även förstå. Hon vill helt enkelt inte vara med o ingenting fungerar. Hon skuffar omkring mig på ryggen när vi rider på böjda spår och jag har fullt sjå att sitta rakt över. Det här med bommar på böjt spår är det värsta vi har o där Strawira lyckas ännu bättre att få mig (eller jag henne)i obalans. Vet i faan vem som gör vad :) När vi rider in mot bommarna så händer något strax innan bommen. Strawira ökar farten, genar och tar bommarna antingen på innerspår(höger) o ytterspår (vänster) o jag är inte faan till att sitta kvar på båda sittbenen. Hon tar inte förhållningar utan spjärnar emot, vid avsaktning till skritt så taktar hon. Igår var jag så fruktansvärt frustrerad över det här. När vi kom till galoppbommarna på ett 20 meters voltspår så ville hon älga iväg. Hon lyckades direkt att dra mig ur sadeln o öppna upp formen. Tillbaka till skritt o ny fattning o då hade jag bestämt mig för att nu lägger jag händerna framför manken o jag tänker inte ge efter på tygeln o sitta tillbaka. Då började det gå bättre även om jag måste ha 100 % fokus på vad som händer o passa så att jag inte gav efter innan Strawira gjorde det. Det gick faktiskt hyfsat även om det är kämpigt. Strawira var rejält svettig o även jag. Efter galoppövningen så gav jag mig vad det gäller bommar o försökte bara få henne så rak o avslappnad som möjligt. Vänstervarv kändes ganska ok, höger hyfsat. Funderar ju på allt som jag kan ha gjort fel. Fel framridning tex. Borde jag ha ridit fram på annat sätt? Hon hade kanske behövt bli mer avslappnad. Å andra sidan så ska jag ju försöka hålla mig till ett system o jag börjar alltid att tvivla när Strawira sätter den här sidan till. Igår kändes det som att jag aldrig mer skulle vilja rida henne! Ja, så hemskt kändes det! Frågan är när det är dags att lägga ner allt det här. Det är inte kul att hålla på så här fram o tillbaka.

Paddockjobb

Igår tog vi en ridtur i paddocken på kvällen. Inte så smart kanske kom jag på efter ett tag. Det var en hel del mygg o Strawira var lite irriterad. Sen kanske det inte bara var det som gjorde att hon var lite ofokuserad. Mopeder tutade, bilar tutade, rådjur som hoppade omkring runt paddocken och en del transporter som kom o åkte. Gaah, vad svårt det är!!! Varför i sjutton är det så svårt att rida nu!? Hon är jättesvår att sitta på i traven. Jag far omkring som en liten snorloska tycker jag. Hon känns så enormt stooor! Så var det inte förut :( Skulle behövas en skickligare ryttare på den hästen just nu. Känner inte att jag kan göra henne rättvis....

Nu har knotten kommit!!

Strawira är en bra mätare på knott.
Ikväll skulle vi ta en kvällspromenad på lediga dagen men fick vända.  Hon börjar andas snabbare o gå snabbare. Fick ta en annan runda istället. Väldigt kelig häst idag (o gäspig) 😀

Ny flugmask

Strawira har fått en ny flugmask. Får nog köra en invänjningsperiod på denna eftersom hon tyckte den var fruktansvärt skräckinjagande!!

Fin häst i tömkörning - adrenalinkick!!

Det är tyvärr alldeles för sällan som jag tömkör numera. Inte pga ointresse för det utan snarare att det är svårt att hitta rätt tid i ridhuset. Oftast så kommer det massa folk precis lagom till vi har börjat. Igårkväll var vi förvisso tre stycken men det funkade bra i alla fall. Tömkörningsgjorden var alldeles dammig så det var alltså ett bra tag sen :) Meeen, Strawira var alldeles fantastisk att jobba med! Fokuserad men framför allt så lätt i tömmarna! Hade bestämt mig för att börja med det "svåra" varvet, höger, som egentligen inte är den svaga men där jag i tömmarna har haft svårt att komma åt bogen. Tur att jag började med den för vi hann inte med vänster varv eftersom det visade sig vara löshoppning strax efter. Den stora skillnaden igår var hur lätt det var att förändra formen på henne. Från att ha henne låg o rund till att samla ihop hela paketet o utan några som helst problem. Och då var hon verkligen helt ihop med ryggen uppe o bakbenen långt under sig. Jag upptäckte också hur lätt jag kunde vara i handen!! Att runda henne inåt var inte heller särskilt svårt, vilket ibland har varit näst intill omöjligt i tömmarna. Jag försökte tänka precis hur jag rider. Få fatt i yttersidan ordentligt med en lätt o mjuk hand. Efterhand ställa henne inåt o inte hålla för mkt i yttersidan men ändå passa så hon inte rätade ut sig. Hon hade också mkt lättare att sätta sig i galoppen o vara kort o rund även där. Galoppen har ju annars varit det svåra i tömkörningen men hon kändes kanonfin även där! Jag fick verkligen en aha-upplevelse när jag stod o tittade på hennes minspel o hur hon betedde sig i kroppen beroende på hur jag agerade. Det som blev så tydligt var också hur lätt jag behöver/måste vara i handen och hur viktigt det är att tillåta henne att få med sig yttersidan utan att den blir lång. Låter ju svinenkelt o det kändes så igår men det är ju inte alltid det. Nu har hon ju börjat mjuka upp sina bakben o då blir det ju lättare. Verkligen en jätterolig aktivitet igår!! Jag var strålande glad och nöjd över den fina hästen men också att jag själv fick en bra insikt!!

Le Tixerant

Lyckades ju få tag i en begagnad Le tixerant, sadelgjord o jag är jättenöjd. Sadeln ligger helt stilla igen o  heller ingen risk för skav som hon fick av den andra gjorden. Verkar som att Strawira är nöjd med den oxå 👍

Fin o fokuserad igen :)

Både igår o idag var Strawira jättefin att rida igen. Fokuserad o harmonisk. Oj vad det växlar 😕
Igår red jag i vår paddock o vi jobbade med rakriktning o lösgjordhet.
Idag var vi på ORK i stora ridhuset, alldeles ensamma.
Försöker nu vara konsekvent i min ridning.  Se till att inte släppa ut yttersidan i nåt av varven. Hon får inte bli för lång. Jag behöver tänka på att inte fastna i tygeltagen även att jag ska hålla i. Jag får inte bli stum.

Tänka lång innerskänkel hjälpte oss mkt idag oxå.
Idag var hon superduktig även att hon tyckte det var jobbigt o grymtade o stönade 😃
Men det har blivit mycket häst att rida nu oavsett bra eller dålig dag.  Mkt svårare att sitta ner i traven o överhuvudtaget så känns hon väldigt stor.
Antar att hon nu jobbar igenom kroppen mkt bättre.
Hennes ryggmuskulatur har verkligen blivit fin.  Så fin över ryggen har hon aldrig varit!!
Det är härligt att se.

Hmm, vad är det med hästen!?

Igår skulle jag hoppa Strawira istället för Mia som deltog på nån krisövning på jobbet. Vi hoppar ju inte så mkt längre, Wiran o jag, men jag tänkte att det kanske kunde vara kul. Madde känner ju oss o lägger aldrig upp ngt högt eller svårt. O så tänkte jag väl att Strawira kanske var lite trött efter Camilla-träningen. Ha! Pyttsan! Vi travade lite upphöjda bommar först o själva bommarna gick det väl ganska ok, även om jag kände att hon var någon annanstans i tankarna. Det märks så väl, jag känner henne vid det här laget! Hade jag kunnat se hennes ögon är jag ganska säker på att dom stod still i huvudet :) Åhhh, vad hon älgar på! Sen kom vi till hoppningen. En galoppbom innan och efter ett räcke på böjt spår! Tjena, det svåraste vi har.... Att hoppa eller rida på böjt spår har alltid varit jäkligt svårt för oss. Började i vänster varv o som vanligt ett stopp för att kolla, liksom... Sen tar hon en jäkla sats,tränger sig till vänster o jag touchar foten i hinderstödet! Vi gör om o denna gång RIVER vi hela vänstra hinderstödet, Strawira kopplar in explosionskraften o är på väg att sticka! Ja så där höll vi på ett tag, fast jag red på i trav istället ända tills vi kom överens om att avbryta. Hon drar aldrig MOT hindret. Däremot skruvar hon runt på hela kroppen o drar till vänster precis innan hindret, drar ut halsen och har jag tur så blir det bara några galoppsprång i ett lite för högt tempo. Har jag otur, så går istället den där skenväxeln i om jag inte hinner få kontroll på läget. Nej, Strawira! Det är inte kul längre! Jag förstår ju att hon gör så här av någon anledning. Ett svagt bakben, jo det är ju så. Och så kommer hon på hur hon ska lösa det hela o sen blir det så här. Att hon sticker vet i faan vad det är för något nytt påfund. Hon känns lite bitchig just nu, kaxig! Jag märker att hon gärna vill bestämma. För bara några dagar sen var hon hur samarbetsvillig som helst. Lugn, fokuserad o sansad. Nu: självupptagen, ofokuserad o lite spookey. Håhåjaja! Dessa djur alltså :P Tänker INTE hoppa så länge hon är i det här modet.

Formen växlar likt en berg o dalbana

Strawira har känts väldigt fin att rida några dagar! Lättriden o avspänd o helt med mig.

Igår var vi nere på ORK o red i paddocken o jag hade så mkt tryck i henne så hälften hade räckt. Hon låg på som bara den o en viss känsla av att hon inte var helt fokuserad.
Den kombinationen kan vara jobbig men hade ändå hyfsad bra känsla. Det är lättare ändå när hon har energin.
Jag var dock ganska trött efter det ridpasset medans Strawira verkade närmast oberörd. Kändes som att vi hade kunnat rida en timme till om hon fått bestämma.

Idag var det träning för Camilla igen o jag hann väl inte rida fram så mkt innan o det är aldrig bra. Behöver hitta avspändheten hos både henne o mig.

Fick rida skänkelvikningar längs väggen med lite kvickare ben. DET var jobbigt, tyckte nog Strawira.
Hon stånkade o stönade lite under hela passet när jag kom åt bakbenen.

Red lite öppna med samma tänk, kvicka ben. Ska Strawira bli kvickare måste jag bli kvickare dvs större insats ifrån mig.

Idag var pållen ännu lite mer ofokuserad o hade tankarna på annat än mig många gånger.
Kanhända att hon funderade hur hon skulle komma undan idag....

Alltså allvarligt, den här hästen tänker mycket! Hon har många sätt att komma undan arbetet som hon utvecklat under åren. Tror absolut inte att det är av elakhet utan det är helt enkelt jobbigt för henne.
Och när jag kommit på ett sätt att komma åt henne så har hon efter några gånger hittat något annat sätt att komma undan. Så ett system är inte lätt att använda på henne. Då hittar hon på ett motrecept !

Hon använder sig ju inte av dumheter som att slänga av men hon tar ibland bettet o försöker sticka om tillfälle ges.
Hon taktar när vi ska skritta i form så kommer hon undan det oxå.
Som Camilla säger,du kan inte slappna av en sekund för då tar hon den chansen.
Det är verkligen så. Har aldrig varit med om någon mer slipad häst.

Jag känner ju att jag inte kanske är den optimala ryttaren för henne. Jag behöver ha lååånga ben, en aktiv skänkel som verkligen håller om henne hela tiden, ha en bra hand som är precis så där lagom rörlig men utan att ge handen för mkt någon enda gång. Då sträcker hon direkt ut sig o vi får börja om från början.
Det här att inte någon gång kunna slappna av är jobbigt. Att inte få njuta av den härliga känslan utan hela tiden behöva passa att kroppen hänger ihop är jobbigt.
Undrar om vi någonsin kommer tävla något mera? För 4 dagar sen trodde jag det, idag vet jag inte!?

Sen är det ju bättre när hon väl ger efter men hon kräver sin ryttare. En bra dag är hon fantastisk, en annan dag en av dom värsta hästar jag ridit. Och så lär det nog fortsätta att vara. Himmel o helvete!

Sen är hon bättre, helt klart, men ju mer jag kräver desto jobbigare blir det!

En fasan är bättre än ingen kompis alls

När kompisen är iväg o tävlar får man hålla till godo med den där eländiga fasanen som alltid ska vara runt benen.
Nåja,  bättre än ingen 

Markarbetesträning för Madde

I förrgår var Strawira ledig och idag var det dags för markarbetesträning för Madde. Det var en månad sen sist så det var jättekul tyckte både jag o Wiran. Strawira kändes lite ofokuserad emellanåt och låg på som bara den. Hon tar lite egna beslut o det känns som att hon helst vill bestämma det mesta en dag som igår :) Det blir så mkt häst att rida när hon både ligger på men inte är riktigt loss. Jag har svårt att få fatt i henne o få henne mellan hand o skänkel. Vi behöver rätt mkt tid för framridning på vårt "normala" sätt och det blir ju inte riktigt så på en träning. Jag måste lära mig hur jag snabbare ska få fatt i henne vid förändringar. Mkt handlar ju om att få henne avslappnad o balanserad o inte bara ge sig iväg. Dom som inte känner henne förstår nog inte att hur mkt häst det är att rida och kanske inte ser hur hon ligger på heller. Några sa att det inte ser ut som att hon ligger på utan att det ser lugnt o sansat ut. Det är ju bra iofs! Vi gjorde en del galoppökningar på långsidorna o första gången red jag ordentligt framåt men insåg att Strawira blev lite väl exalterad o plockade fram fullblodssidan. Då passar hon på att smita ur formen o vill bara springa, haha! Nästa gång vi gjorde samma övning var jag med bättre o gjorde bara så mkt som jag kände att jag rådde på för att hålla henne kvar mellan hand o skänkel. Jag försöker vara noga med att inte låta henne bli för lång nu. Inte låta bakbenen springa bakom kroppen utan under o det blir ju naturligtvis lite protester ibland men det är bara att vara tålmodig. Hon accepterar det ju efter en stund när hon har kommit igång ordentligt. Vi avslutade med att hoppa tre hinder med volter emellan 2 ggr efter varandra. I vänster varv drog hon iväg lite o vi hade fullt sjå att lägga volten mellan 1:a o 2:a hindret. Hon söker verkligen hindren o då var det ju ett annat hinder som var närmare som Wiran tyckte vi skulle ta :D I höger varv kändes det mkt bättre. Hon var mer lugn o sansad även om det var lite svårt att hinna med volterna! Madde sa att vi sparar den snabbaste hästen till sist :) Nä det gick väl hyfsat bra men jag känner att vi är ringrostiga o jag lite för långsam när Wiran sätter den här sidan till. Jag hinner helt enkelt inte med! Dessutom är det en balansgång hur mkt jag kan/ska hålla i henne utan att hon för den skull blir för lång. Hon får inte bli lång om hon ska fixa att hoppa med båda bakbenen på plats.

Hästledig o rastlös :P

Idag har Mia haft hand om Strawira och det kändes sååå skönt när jag åkte hem från jobbet. När jag varit hemma en timme blev jag rastlös..... Haha, lite miljöskadad kanske :) Satt o mixade med kort o filmer o gav mig på en liten hyllning till Strawira som blev så fel så fel :O Musiken slutar i halva bildspelet men jag tänker bjuda på den i alla fall! Får göra en bättre utgåva en annan dag när jag är hästledig! Annars hinner man ju inte.....

Vart tar tiden vägen...Leta häst, bra träning etc

Jag har svårt att hinna med att skriva men det får bli när det blir och inte känna ngt tvång.Det ska vara roligt att skriva ;) Strawira har mått ganska bra sen kolikanfallet. Hon hade känning på Tisdagen, dvs 3 dagar efter anfallet. Då åt hon inte sin mat o jag var ute o gick med henne. Hon sket när vi kom tillbaka o sen har jag inte sett något på henne. Jag ger henne Irish Mash efter att jag har ridit och sen får hon loppfrön i betforen. Hon har fått sparsamt med kraftfoder men nu tror jag att jag kan höja upp lite. Tränade för Camilla förra Onsdagen o det var en energi-boost. Hon förstår vad som är det största problemet och det är Strawiras högra bakben. Det har ju varit lite svårt med det hela tiden egentligen och det behöver hållas mjukt genom ordentligt arbete. En viktig sak som hon sa var att: - Du måste tro på dig själv när du rider! Om du inte gör det, hur ska Strawira tro på det !? Så sant, sant! Då var vi där igen. Jag måste våga hamna utanför komfortzonen och använda mina hjälper även om det känns knasigt,fult och väldigt obekvämt. Det finns inget annat sätt om man ska ta sig förbi svårigheterna. Fick jobba mkt med sidvärts längs långsidorna. Lite framdelsvändningar Massor med tempoväxlingar, kort tempo när hon hänger på i handen(dvs bakbenet kärvar), gå framåt när hon släpper till. Som Camilla sa, du kan inte släppa skänkelhjälpen en enda gång för då tar hon chansen, utan passa med båda skänklarna hela tiden. En annan sak som jag tyckte var viktig är att Strawira behöver bli lite kvickare i benen. Det innebär att jag måste vara lite mer alert när hon såsar till. Sånt där märker man inte riktigt men hon har blivit lite av en glidare emellanåt :D Precis som sin matte, haha! Det här tycker jag att jag har jobbat mkt med sen träningen nu o det börjar ge lite resultat. Det är lätt att inte vilja störa harmonin men det måste man om man ska komma vidare och få lite mer kliv i steget, dvs böja bakbenen. Ju mer jag får henne att plocka in bakbenen och böja dom, desto mer styrketräning för Strawira och hon blir starkare! Du ska inte jobba med att få henne mjuk i båda tyglarna, du ska jobba med att få henne mjuk i båda bakbenen. Då BLIR hon mjukare i handen. Ganska bra sammanfattning på det hela! Vi har varit runt o kollat foderhästar till Mia också. Hon har provat väldigt olika hästar men nu känns det som att hon vet vad hon vill ha. Det är mkt som ska ordnas,stallplats, hö etc Men det ska bli jäkligt roligt! Jag är lika taggad som hon :D

Vart tar tiden vägen?

Efter Egyptenresan har det varit full fart. Försökt få igång kroppen på Strawira som har stelnat till ganska rejält. Fick nästan panikångest när jag insåg att vi var på ruta 1 igen var det gäller rakriktningen.... Jag orkar inte, var min första tanke! Inte börja om igen med detta evighetsjobb!! Kände bara hur allt hopp försvann :( Många tankar som har snurrat runt i huvudet de senaste dagarna! Ska hon pensioneras? Betäckas?` Skickas iväg till någon duktigare ryttare för att få hjälp med rakriktningen? Åka till veterinär? Eller vad i sjutton ska jag göra!? Mitt intresse är inte bara promenadridning men det är inte heller kul att sitta o kämpa som en tok för att bara få henne att gå rakt!!? I Lördags drabbades hon av ett kolikanfall för första gången som jag har känt henne. Jag hade ridit ett ganska svettigt ridpass på morgonen. På eftermiddagen ringde dom i stallet efter mig. Hon var ordentligt dålig o påverkad av smärta. Hon flemade med överläppen och skrapade med hovarna. Gick med henne o masserade magen o då kom det avföring. Att det var kolik var ganska solklart efter en stund. Trodde ett tag att det kunde vara något med äggstockar eller livmodern men det gick ju att utesluta snabbt. Ringde veterinären som gav henne kramplösande o smärtstillande. Kollade även bakvägen o hon var ganska torr i avföringen. Redan senare på kvällen så var Strawira piggare o mest förbannad på att hon inte fick något kraftfoder! Dagen efter märktes ingenting. Vi skrittade ut en sväng barbacka på Söndagen. Igår var vi ute i skogen men denna gång med sadel. Blev både lite trav o galopp. Fortfarande sne´ Tänkte ju att det kanske var därför det varit så¨stretigt, att hon hade haft ont i magen. Misstänker att kolikanfallet berodde på att hon stog nästan en hel vecka när vi var på semestern. Hon skrittades två dagar av åtta o fodret kanske inte sänktes tillräckligt för det lilla arbetet :( Nu har jag varit o köpt Irish Mash som ska vara bra för magen och som jag kan ge vid vilodagar o efter hård ansträngning. Ja, den här våren har varit lite småjobbig! Sadelbyte, skav av sadelgjorden, mkt med brunsteriet, kolik....Men nu hoppas jag det är nog ett tag!! Idag har hon fått nya dojor o hovslagaren o jag pratade om betäckning. Han föreslog att betäcka med Hip Hop som är en mindre hingst med god ridbarhet och med ett fantastiskt temperament. Jaa, varför inte! Han finns dessutom i Sverige. Fölisen kanske skulle passa Mia !? Det går ju att betäcka igen bara hon tagit sig igenom en dräktighet. O nästa gång ta en ren dressyrhingst....Hmmmmm

Semester

Dålig uppdatering senaste tiden mkt pga semester...

Strawira var med för Björn o Linda då när hon kändes så knackig o det märktes att ländryggen var lite öm. Strawira slog lite med huvudet som hon gör när hon är irriterad, när Linda var där och arbetade.Däremot så var Linda väldigt väldigt nöjd med hur hon kändes i övriga kroppen.
Mycket mer avspänd i musklerna och att hon har fyllt på så mkt över ryggen. Hon har aldrig känts så fin, sa hon! Kul!
Innan jag åkte iväg till Egypten hann jag rida någon dag eller två, dock utan sadel eftersom hon fått skav o sår av sadelgjorden :( Suck, säger jag bara!
Red dock barbacka o det kändes ganska okey o knackigheten försvann. Men ridpassen blir ju inte desamma utan sadel. Det känns ju lite om man säger så :D

När vi var i Egypten så var Strawira mest ledig men Nea var ute o skrittade henne barbacka två dagar.
Första dagen när jag red så kändes det ringrostigt men inte jättestelt utan hyfsat ok.

Sen tycker jag att det har varit extremt jobbigt att få henne genomsläpplig. Hon har känts som en planka i högervarv. Hon har verkligen kämpat hårt för att inte ställa igenom i det varvet.
Inga roliga ridpass med andra ord utan ganska kämpiga....

Jag försöker rannsaka mig själv om jag har ridit annorlunda och kanske att jag har ställt för höga krav tidigt i ridpassen möjligtvis istället för att få henne att slappna av. Hon har varit ganska ofokuserad o lite småtjurig när vi har gått in i paddocken eller svängt ner mot ORK. Lite istadighet nästan.
Det är svårt att veta om hon faktiskt har ont i kroppen eller att brunsten ställer till spratt i huvudet.
Det här inträffar ju ALLTID samma årstid, nämligen våren o sommaren. Annars är det aldrig några problem med protester!!
Igår red jag med graman nere på ORK för att jag inte skulle behöva tjafsa med henne o för att se vad som hände om jag kunde rida utan att mickla för mkt med handen.
Efter ett tag så släppte allt o hon kändes ganska fin o väldigt piggelin o glad! Kändes riktigt fin i galoppen faktiskt.
Idag var det som jag vet inte vad igen.
Ibland känns det tröstlöst och det är svårt att veta vilken väg man ska ta.
Undersöka henne, sänka kraven, skogsridning ett tag !? Hon är ju inte halt men kropp o hjärna verkar inte vara i balans.
Jag hade ju tänkt att tävla nästa helg men just nu känns det helt omöjligt! Det är ju det som är tråkigt. När det börjar kännas bra så börjar jag tänka tävling o då kommer det här som ett brev på posten. Under tävlingssäsongen är det alltså svårare än någonsin.
Tråkigt i alla fall att inte kunna vara med på tävlingar, de få som är!
Imorgon blir det vila o sen får jag försöka hitta tillbaka till bra uppvärmningar för att hitta lösgjordheten( om det går) Känns som att det hjälper inte vad jag än försöker med faktiskt!

Nä,nya tag i helgen fast jag tror jag ska försöka jobba i skogen!

Kärlekskrankt sto

Suck!! Fastvuxet sto vid första bästa kille!!

En väldigt knackig hästtant idag !

I Onsdags red jag i paddocken på ORK o Strawira var hur fin som helst. Jag hade mkt häst framför mig och hon jobbade super!!

Igår hoppade Mia henne för Nettan på ORK o Strawira var så glad ! Hon såg ut att tycka det var jätteskoj. Det gick faktiskt väldigt bra och galoppbyten satt som en smeck!

Idag däremot var det en väldigt stel och och knackig hästtant! Ändå linimentade jag henne både i förrgår och idag.

När jag började skritta så var hon både vinglig och kort i sitt steg. Travade lite lätt o med halvlång tygel o det började släppa lite grann o hon rörde sig bättre o bättre. Hon frustade och även om hon säkert tyckte det tog emot så var det säkert lite behagligt oxå.
Min känsla är att hon är väldigt trött i kroppen just nu.Tack o lov att Linda o Björn kommer på Söndag!
Imorgon får det bli skritt i skogen eller helt enkelt vila. Frågan är vilket som är bäst för henne!?

En annan fråga är om hon verkligen klarar av att hoppa något mera!? Det verkar ta väldigt mkt på henne...!? Hmmm

Skogspromenad

Var ute på en liten kvällspromenad ikväll. Tror Strawira behövde en liten paus o jag behövde röra på mig så vi promenerade en stund för oss själva. Skönt!!

Igår red vi i paddocken på ORK. Det var inte fullt lika lätt när jag inte hade Harriet med mig.

Fokuserade på yttersidan o att inte tränga med tygeln (suck, tänk vad olika alla säger). Det blir lätt lite kaos i huvudet när man byter tränare men det gäller att plocka det som man känner funkar, det andra får man lite bortse ifrån. 

Strawira kändes hur som helst ganska fin och riktigt på hugget.Bara det här att jag flyttar fram händerna gör så stor skillnad i kombination att korta upp tyglarna.

Igår var jag nöjd med att jag verkligen jobbade med skänkeln. Att jag inte var lat o osäker utan jag såg till att skänkelhjälpen gick fram och att jag inte gav upp. 

Det var ju bla det som Harriet pratade om och som även Kittel sa på clinicen. Hjälpen måste gå fram o hästen ska ta den. 

Ibland kanske hästen inte förstår och man får vara tydligare eller fundera på hur man använt den. I många fall tror jag att man i sin iver att sitta snyggt o rätt vill göra så lite som möjligt vilket ju är helt fel. Behövs det lite mer så måste man ju göra lite mer. Allt för att det ska räcka med så liten hjälp som möjligt så småningom. Jag behöver bli lite kvickare o vara lite mer säker på mig själv och inte bry mig om ifall jag hamnar utanför komfortzonen ibland. 

Det var en annan sak som Harriet sa som jag ska försöka tänka på: - Fundera inte så mkt på hur du sitter eller hur Strawira placerar dig. Det enda du ska tänka på är att sitta rakt över henne. Du bestämmer själv att var du ska sitta, inte Strawira!! Punkt  och slut :) Känns som en enklare uppgift än tusen miljoner instruktioner.

Titta på hästens ytteröra så hamnar du rätt!  

Ett ganska bra ridpass i alla fall igår och jag var nöjd med oss båda. Nåja, kanske inte riktigt med mig själv men jag försöker ju i alla fall :)

Och kanske inte med Strawira när hon försökte dra iväg i galoppen! * Läs "sticka" :o

Hon har en liten räv bakom örat, den tanten :))

Är dessutom så himla nöjd med sadeln. Jag känner att jag kan påverka mycket mer i den här sadeln. Den andra gjorde mig bara frustrerad och låst. Det hade inte alls varit enkelt med jobbet att få igenom skänkelhjälperna i den. Mycket glad att jag hade möjlighet att byta! 

Mycket skoj de senaste dagarna!!

I Torsdags red jag markarbete på ORK för Madde. Det var jättelänge sen nu och Strawira låg på som bara den. Hon tyckte nog det var jätteskoj.

Vi red travbommar med övergångar mellan två bomserier, på andra långsidan red vi genom en smal passage, en tiometersvolt runt två konor och sen rakrikta ut genom ytterligare en passage.

Jättenyttig övning o det gällde att ha tungan rätt i munnen :)

Gick sen över till galopp över en bom på böjt spår och där kommer problemen. Vi kom fram till att Strawira skjuter ifrån extra mkt med ena bakbenet. Kan inte riktigt komma fram till vilket det är, troligtvis det vänstra! Då blir det lite Charlie Chaplin av det hela o Strawira passar samtidigt på att ge sig iväg. Så med för mkt vikt på ena bakbenet o ett jäkla tryck framåt så blir det som det blir.

Inte mkt att göra åt detta just nu. Bara träna o försöka få bakbenen så jämnstarka som möjligt.
Jag vet ju att det beror på haslederna så vi får ta det för vad det är o jobba stärkande.

Annars var Strawira jättefin o på hugget, verkligen :)

I Fredags var vi på Clinic med Patrik Kittel i Västervik. Det var Kickan, Linn, Cathrine o jag som åkte. Gertrude var oxå där men hon åkte egen bil med Harriet.

Det var en helt fantastisk kväll o han var jätterolig att lyssna på!

Genomgående under kvällen så handlade det mkt om yttersidan, att inte förböja, att växla tempo och övningar, utmaningar för hästen för att få den alert o vänta på nästa moment.

En långsam häst får man vara lite kvickare med, en kvick o känslig häst får man tänka lite tvärtom.

Han tog ifrån de flesta ryttarna spöet!! Han ansåg att man måste lära hästen att bli kvickare för skänkeln o inte spöet.Detta genom att växla tempot o få den reaktion man förväntar sig. Att inte vara nöjd med ngt annat än den reaktion man önskat.

Pratade oxå om skänkelläget o att hästen ska följa skänkelhjälperna oavsett vad som händer runt omkring.Det blev väldigt tydligt när han hoppade upp o red Maria Falks häst. Den var väldigt ängslig o ville inte gå nära läktaren. Man kunde riktigt se hur han liksom förde hästen ut på spåret med hjälp av sin inre skänkel.

Han uppmanade ryttarna att berömma o inte vara snål med att tala om när man är nöjd.

Man hörde hur han hela tiden pratade med hästen (Marias) när han red. Hur han resonerade med henne o berömde. Det var helt fantastiskt hur han lyckades få det fina stoet som var sååå ängslig och  så stressad, med en gapande mun , som frös fast o ville resa sig upp, att slappna av under honom.

Helt magiskt! Han känner inte alls hästen o ändå lyckas han skapa förtroende under den korta stunden.
Han avslutade ridpasset med en riktigt ökad galopp o ökad trav. Hmmm, ja vad ska man säga om detta!?

Hur känns det att ngn lyckas lugna sin egen häst på så kort tid. Det var ju inte så att han hoppade upp o fick hästen att utföra massa svåra rörelser utan just lugnade ner henne och fick henne att slappna av.

Amazing!!

I Lördags red jag sen lektion för Harriet, som också varit på clinicen.

Båda var inspirerade från gårdagen så det var jättekul.

Hon såg ganska omedelbart att Strawira har ett lite svagare bakben. Att det inte är i munnen hon hänger i högersidan utan i bakbenet. Hm, vår slutsats i Torsdags också. Vi var på rätt spår.

Jag fick oxå lägga ifrån mig spöet eftersom jag hade svårt att få rätt vinkel i handleden med spöet i handen. 

Fick korta upp tyglarna och flytta fram mina händer säkert 10-15 cm.

Precis som på clinicen så fick jag hela tiden ha koll på yttersidan o att inte ställa för mkt.

Intressant var när hon uppmanade mig att inte arbeta så mkt med vänster innerskänkel. Strawira vill ju gärna flyta ut till höger o vad händer då när du matar på med innerskänkeln ? Ha, det är klart att jag uppmanar ju henne att gå ännu mer åt höger! 

Fick rida hörnpasseringar i tre steg. Tänka på att inte förböja o ha med mig yttersidan.

Mkt tydliga tempoväxlingar och sen rida svag öppna på långsidorna men god kontroll på yttersidan o inte för mkt ställning utan en ganska rak hals.

Det var en sån flashback att rida för Harriet igen. Det var ju hon som lärde mig att rida som barn :)

Hon tyckte jag använde händerna för mkt o jag som tycker att jag har blivit så mkt bättre. Fast hon erkände att det nog tyvärr var hon som lärt mig det :P

Jag har fortfarande sån respekt för Harriet även om hon är väldigt lugn. Men respekt kommer inte genom att härja o skrika. Det handlar om när nån är trygg o säker och inger förtroende.Då kommer respekten. 

Strawira kändes så himla fin mot slutet och hon jobbade på som sjutton med öronen framåt och hon verkade väldigt nöjd och glad!! Det konstiga är att det inte kändes jobbigt. Ok, jag var svettig men det var inte slitsamt utan kändes väldigt bekvämt även att Strawira jobbade på väldans bra.

Igår tog Gertrude o jag en skogstur i det fina vädret! Det var välbehövligt för oss båda.

Just det, hjälpte ju Mia o Strawira i Fredags! Det gick verkligen superbra. En helt annan ridning och häst mot i Söndags på hopplektionen. Riktigt roligt att se när hon hittar knapparna :))

Uppgradering av utrustningen

Idag var Mia o jag i Kalmar för att kolla på ridstövlar till Mia o träns till Strawira. Tyvärr så hittade inte Mia några stövlar men däremot hittade vi ett träns till Strawira. Fick tag i ett utetäcke oxå för extrabruk när de andra är blöta. Det var 60 % på det täcket så det kostade inte mer än 330 kronor. Bra pris för ett reservtäcke tycker jag. Ett 300 grams. Hittade också ett par benskydd. Jag lindar ju mest men när man ska rida ut eller hoppa vill man ju gärna ha ett par ordentliga skydd. Dom andra har ju ett par år på nacken så dom är dags att kassera. Igår var Strawira fantastiskt fin att rida igen. Härligt tryck och väldigt mjuk i kroppen och hon arbetade ordentligt med ryggen. Mmmm, såna gånger är hon som en smörklick. Ingen häst jag har ridit någonsin slår henne på långa vägar när hon är på det humöret o allt stämmer. Högersidan trasslar lite men det handlar mkt om min sits o att hon vill lägga över mig till höger. Rättar jag till mig så faller det oftast på plats igen. Jag håller fortfarande på med den kära fyrkanten men inte lika länge numera. Hon hamnar fortare på yttertygeln nu när hon förstår vad det handlar om och hon slappnar av mkt fortare. I morgon ska vi vara med på markarbets-träning för Madde på ORK. Det var länge sen nu och vi har sagt att jag rider varannan Torsdag o Mia varannan för att hon ska få lite mer omväxling o förhoppningsvis mer kondition o styrka.

Härligt ridpass

Jag trodde Strawira skulle vara helt krokig idag efter träningen igår men icke. Tänkte jag skulle jogga henne lite lätt men det fanns en massa energi i henne och hon var så positiv. Ska inte säga att allt funkade perfekt men hon gjorde fina övergångar och var lätt att samla ihop. Jag hade ju längtat efter ett ridpass och det verkade som att hon också var lite sugen. Det är bra att stå bredvid o titta på sin häst från backen ibland. Jag kan tycka att hon var lite seg i reaktionen på träningen till en början med och det fick mig att kräva lite kvickare reaktion redan från början. Den här hästen gör det hon blir ombedd att göra och det är det som är häftigt! Vill jag ha mer tryck så får jag påminna henne och hon utför det. Gör man inte det så blir hon lite mer långsam och tar det lilla lugna. Det är det som kan kallas reglerbar tror jag. Nåja, sen kan det bli för mkt av det goda men inte värre än att det går att backa henne ganska kvickt. Red en halvtimme och kände mig supernöjd :) Hoppträning i lagom dos är med andra ord nyttigt för henne!!

Feber?

I Fredags skulle Carola rida ut Strawira på morgonen o när hon kom till stallet så var Strawira jättesvettig o hade 38,4 grader. C ringde mig på jobbet o jag sa att jag trodde kanske att Strawira hade blivit upprörd o förbannad när dom andra hästarna gått ut o hon hade desutom fått sitt utetäcke på sig. Vi bestämde att hon fick gå ut i hagen o på eftermiddagen hade hon ingen temp. Hon har inte haft nån temp sen dess heller så jag är ganska säker på att hon har bockat o sparkat sig svettig i boxen.... I Lördags var vi ute på en skogstur med Susanne o Cathrine. Ungefär vad jag orkade med efter en tuff Fredagskväll med några kollegor :P Idag har Mia varit med på hoppträning för Madde på ORK. Strawira blev ganska trött (o Mia med :)) det blir ju lite annan ridning så dom hoppade inte jättemånga språng. Nyttigt för Strawira att göra lite annat ! Jag själv är ju ridsugen så jag håller på att dö!! Har inte ridit ett riktigt ridpass sen i Onsdags :O

Mycket ORK

Den här veckan har jag ridit på ORK varje dag. Såå mkt roligare att rida i stort ridhus och det tycker visst Strawira också. Hon är oftast mkt mer taggad där. Det blir ju skillnad när man kan rida mer framåt i framför allt galoppen och det är ju precis vad hon behöver. Överhuvudtaget jobbar jag henne mer i galopp än i trav eftersom jag tycker att hon blir mer lösgjord då och för att hon också ska få lite mer kondition där tempoväxlingarna i galoppen ger mer. Har fortsatt att jobba med fyrkanten. Jobbar oxå hela tiden att få fatt i yttersidan i båda varv just för rakriktningen. Att ställa inåt innan yttersidan är på plats känns ganska meningslöst. Det blir bara att hon sladdar o tränger ut bog eller bakdel eller viker sig i nacken. Tycker att jag har en mkt mer lösgjord o rakriktad häst nu och det har ju varit precis det jag har velat uppnå. ¨ Sen är hon ju en madam som kräver mkt fokus o att man arbetar henne HELA tiden. Släpper man nånting någonstans så japp, då har man tappat henne och får börja om igen. Hjälpte Mia lite igår och då får man känslan hur pass känslig men också envis Strawira är. Hon gör inte ett smack åt att vara samarbetsvillig förrän man gör rätt. Då blir hon hur fin som helst. Det gick riktigt bra när Strawira o Mia var överens! Då blir hon jättefin och känslan blir en helt annan.

Flinshult och träning

Igår var vi uppe för att titta på träning med Camilla Lindh i Flinshult. Vi hann egentligen bara se ett ekipage så det är svårt att göra en bedömning på den korta stunden. Hon verkar hur som helst vara en lugn tränare som inte hetsar upp sig utan verkar vara ganska jordnära och lugn. Det gillar ju jag :) Ekipaget som red hade ungefär samma problem som jag har, nämligen att hästen inte är helt lösgjord i bogarna. Det är ju det jag har försökt få hjälp med i alla år men inte riktigt lyckats. Jag känner ju igen problematiken och frustrationen man känner när man märker att hästen inte hänger ihop till 100. Man bygger upp en stress för man vet hur svårt det är att hitta känslan när man väl har tappat den under ett ridpass. En känslig häst är svår att rida och det handlar mkt om att kunna vara kall och vänta ut och fortsätta med de övningar man vet funkar. Det är ju inte alltid så lätt när man rider för en instruktör. Nu när jag börjar med att köra mina övningar med Kyras fyrkant, att rätta till framdelen till bakdelen så tycker jag att det funkar mkt bättre och Strawira hänger inte så i tyglarna. Likaså Malins ide´om att ställa utåt på volten, och därefter steg för steg rakrikta och sen ställa om och vara noga att lätta i innertygeln när hästen ger efter i innersidan.. Det är en gammal gammal övning som man får göra i omgångar för en del tränare och som faktiskt funkar bra. Bara man gör det på rätt sätt och steg för steg. Strawira blir lättare o lättare i framdelen och det är och har alltid varit mitt mål.Att hon inte hänger sig på i någon tygel. Det jag kan tycka är att detta är grundläggande och gör ridningen så mkt enklare. Alla tränare kanske vill komma dit hän men är ofta ganska otydliga med målet och ger inte konkreta tips hur man ska komma förbi första tröskeln. Jag håller med om att sitsen är superviktig men det är oxå så extremt mkt lättare att sitta rätt om hästens framdel och bakdel hänger ihop. Att fokusera till 98 % på sitsen hjälper inte lösgjordheten och därmed inte heller sitsen eftersom det nästan är stört omöjligt att sitta korrekt på en häst som inte bär sig rätt. Att fokusera till 98 % lösgjordheten utan att ha sitsen med i åtanke funkar ju inte heller. Väntar ju på att Harriet ska komma hit men det verkar ju vara svårt att få till. Det här med tränare är inte lätt och alla behöver hjälp lite då och då. Jag gillar egentligen bäst att rida själv, i alla fall när jag inte hittar rätt med tränare. Då är det bättre att gå på känslan och försöka hitta den vid varje ridpass. Känns det bra så är det också oftast bra. Det gäller bara att våga lita på den. Tävlingsform är inget vi letar efter alls just nu. Jag ill bara ha tillbaka den goa känslan som vi faktiskt kan ha!

Bommar o lite skutt

Igår var jag i stallet i princip hela dagen. Började med att släppa ut hästarna, mockade o fixade maten till Wiran. Mia J skulle hoppa Charlie så jag passade på att vara med. Vi var i paddocken o det blåste ganska friskt även i dag. Bommarna gick ganska bra när avstånden blev rätt men Strawira låg på som sjutton. Det var en ganska alert häst jag hade igår. Det märktes redan när jag skulle ta in henne. Då spelade hon lite Allan o busade lite med sin matte :) När vi började hoppa så gick det ganska bra. Vi fick en bra rytm och jag hade en bra bjudning i henne. Efterhand så märkte jag att det började bli lite VÄL kul. Det slutade med att Strawira får den där numera bekanta överslaget när det bara hoppar i en extraväxel som aldrig finns annars. Dvs hon sticker...... Då hon inte lyssnar för fem öre på mig och ger sig in i en egen värld. Jag har inte en chans utan känner mig mest som en åskådare, men från ryggen. Hon glömmer bort mig, glömmer bort hur man uppför sig utan tar saken i egna hovar. Antagligen drömmer hon om en lång öppen äng där hon ska springa hur fort hon vill :P Hua, det är inte kul och jag ska erkänna att jag inte är kaxig när det händer. Jag känner ju inte riktigt när det ska hända heller så jag är inte förberedd.Det är då jag inser hur STOR hon är och hur liten JAG är. Det är väl tur att dom här djuren är så snälla som dom är! Tänk vad dom skulle kunna hitta på med oss, små lortar, om dom ville:) Får nog ta ett allvarligt snack med tanten på fyra ben.

Fiin häst i stormen.

Var uppe mitt på dagen o red i vår 20x60 paddock för andra gången i år.

Strawira kändes jättefin trots att det blåste friskt och ländtäcket smällde henne på rumpan :)
Hästarna i hagarna runt om var på tårna o sprang en del och Strawira ville väl passa på att visa vilken snygg tjej hon är så hon var i sitt esse.

Hon var riktigt mjuk o fin o med den där härliga energin hon kan ha ibland. Idag njöt jag och jag är oxå så glad över den nya sadeln. Vi gillar den nog ganska mkt båda två!
Så i värsta stormen blev det ett härligt ridpass.

Skrittade ut en sväng med Linnea efteråt och vi pratade lite om hennes tränare, Camilla Lindh.
Hon kommer visst till Flinshult på Måndag o jag har bestämt att jag ska åka dit o kolla lite.
Är nyfiken på hur hon instruerar. Kanske ngt för oss?

Lite paus o sadelbyte

Nu var det ett tag sen jag skrev och det beror på att det är mkt runt omkring och dåligt med ork och tid.

Hur som helst. Strawira har inte känts riktigt i toppform. Hon har varit ganska matt helt enkelt och därför fick hon gå i skogen i ngn veckas tid med mig och Mia. Någon dag ledig däremellan.
Tempade henne och hon hade ngn dag 38,1 men som jag inte var så orolig för direkt. Togs direkt efter insläpp när hon stod o åt men ändå en varningssignal.
Efter denna vecka började jag rida lite smått i Måndags o då kändes hon lite mer piggelin.
Har höjt kraftfodret lite så det är ju alltid svårt att säga vad som hjälper eller inte.

Hon var lite piggare då i Måndags. Var på ORK i paddocken o det var jäääättespännande med allt !
Inte helt lösgjord och det är svårt när det är så mkt roligt runt omkring.
I Tisdags red jag för första gången i min NYA sadel. Köpte den där Dominus som Malin hjälpte mig att prova ut. Rödbrun o allt men vad gör man inte!?
Nu behövs nytt träns, stigläder och sadelgjord i RÄTT färg!
Jag red Kyras fyrkant och Strawira kändes jätte jättefin. Rund o lösgjord o lagom energi. Lite snubblig var hon o hon var liten aning tjock i sina båda framben. Vet inte om det var underlaget i paddocken som jag upplevde som ganska hårt.

I Onsdags red jag ett kortare pass igen i ORK:s paddock. Ganska fin då oxå men lite ofokuserad mot slutet.

Igår blev det tömkörning i vår paddock i mörkret och vi tog det väldigt lugnt. Ingen galopp och mkt skritt. Jobbade lite på samma sätt som fyrkants-övningen.
Märks väldigt tydligt i tömkörningen att hon är mer rakriktad. Så enormt stor skillnad.
I högervarv lägger hon gärna tungan över bettet när jag tömkör. Funderar på varför det blir så i tömkörningen?! Lättar jag lite på pressen så lägger hon tillbaka den och fungerar bra. Det händer mest då jag samlar upp henne lite mera.

Idag har hon varit ledig.

Vårsolen o livsjutarna

Mysigt dom har det, tanterna 

Matt häst, matt ryttare och sadelgrubblerier

Håhåjaja... I Fredags red jag med Jaguaren igen och den kan jag nu lägga åt handlingarna. Strawira var inte alls bekväm med den när jag nu har ridit i både min egen och Dominus-sadeln. Stretigt o grinigt!! Den kändes inte heller bekväm för mig. I Lördags var jag, Kickan o Anette ute i skogen. Vi red Gränerum och det var jätteskönt. Strawira kändes dock inte helt i form. I Söndags skulle Mia hoppa henne och vi tog fram en övning för att få henne att bromsa upp lite mellan hindren. Den övningen visade sig vara helt fel för dagen. Strawira var inte riktigt i form och hade ingen riktig energi så det var snarare så att Mia fick rida som sjutton istället. Blev inte så många språng och det gick lite bättre när hon fick "gasa" på henne lite i galopp. Då kvicknade hon till lite mer :) Tempade henne o hon hade 38 grader men det är inte helt onormalt när hon har varit igång lite. Åkte förbi o tempade henne nu imorse oxå o hon hade 37,7. Hon stod o åt så det känns helt normalt. Igår fick hon vara ledig och vi får se vad vi gör idag. Antingen ledig eller lätt ridpass. Kan verkligen inte bestämma mig om sadlarna! Trodde jag hade bestämt mig igår men idag tvekar jag....Gah, när blev jag så här velig?? Känner mig själv lite matt och risig...Tror att jag har fått en liten dos influensa.

Snutt från sadelprovet

Sadeln är inte perfekt för mig men ändå är känslan bättre. Den är lite bredare i midjan än min men det gör inte jättemycket för helhetskänslan. Trots det så lämnade jag tillbaka sadeln igår och har lite huvudbry istället. Jag både vill och inte vill ha den....Svårt fall :) Riktigt taskig kvalitet på filmen :o

Villrådig

Testade båda Dominussadlarna igår och jag känner mig lite villrådig nu. Den första var en Wide. Den påminde om den sadeln jag provade i Söndags. Lite hård och känslan av att sitta lite mer "ovanpå" Det tog ca 10-15 minuter innan den hade åkt fram . Strawira kändes ganska ok att rida men lite spänd då den hade åkt fram. Provade sen sadel nr 2 : XWide Den låg mer stilla, kändes lite mer "fluffig - mjuk" än den andra och lite bredare att rida i men den gav ändå en ganska bra frihet för skänkeln. Strawira kändes fin att rida, precis som i Söndags. Den här sadeln är svart som jag vill ha sen tycker jag inte att sadeln är helt perfekt för min sits. Den är förvisso bättre än min egen som sätter mig i stolsits. Den sistnämnda sadeln är ochså lite dyrare än både den jag kunde köpa av Malin o den andra som är Wide. Jag vet inte riktigt hur jag ska göra....Kanske jag borde rida några mer gånger i den sistnämnda sadeln för att verkligen känna efter. Mitt skänkelläge blir bättre men den är inte helt hjälpsam. Jag har lättare att korrigera min skänkel i denna sadel vilket är riktigt nödvändigt. Strawira verkade gilla den sistnämnda. Galoppen kändes jättefin idag också. Där har det verkligen hänt nåt. Vi har ju haft extremt jobbigt med den tidigare men det verkar ha lossnat. Känns jätteskönt. Däremot tycker jag att traven är stor nu.Riktigt svårt att rida den nu och jag vet inte om det är för att hon rör ryggen bättre och får en ganska stor trav nu eller vad det beror på. Men jag gissar att det är så och jag har mkt mer häst att hålla ihop plus att det är svårare att sitta ner. Strawira är ju annars väldigt enkel att sitta på. Håhåjaja, får se hur jag ska gå vidare med sadleriet....

Trött ryttare igår

Igår var jag såå himla trött men samtidigt ridsugen som sjutton. På nåt sätt blir jag lite triggad o får lite jädrar anamma när jag stöter på någon som irriterar mig. Strawira kändes faktiskt väldigt fin tycker jag. Mycket galopparbete, både kortade upp o längde. Nu plötsligt känns galoppen nästan lättare att rida!? Vad konstigt det är. Förut ville jag knappt galoppera och nu är det den som känns bäst. Vänster galopp är lite svårare så får jobba lite mer med den.

Kort skrittur

Igår skyndade jag mig på till stallet för att hinna med en kort skrittur innan det blev mörkt. Det var skönt väder men lite blåsigt o Strawira var lite på tårna. Hjälpte Hanna lite med ridningen sen när hon red Rose. Liten trevlig ponny verkar det som. En hel del tryck i henne men som ändå verkar vara reglerbart. Vi kollade lite sadlar också o den hon red i betedde sig som flertalet av mina sadlar beter sig. Den sadeln hon red i åkte fram och Hannas skänkelläge hamnade fel precis som det händer för mig. Vi sadlade om men den åkte fram ganska snabbt igen. Blev en ganska lång dag i stallet med andra ord. Pernilla gav hästarna mat åt mig medan jag hjälpte Hanna. Bra deal :) Dessutom fick jag mockat idag som tack för hjälpen. Då blir man ju glad :) Grubblar så jag snart blir blå hur jag ska göra med den "RÖDBRUNA" sadeln.... Får hem två Dominus-sadlar från Annas hästshop ikväll. Pernilla skulle ändå dit i ett annat ärende så hon tar hem dessa åt mig. Imorgon blir det att prova!

Sadelprovning

Igår var det dags för sadelprovning med Malin Jarnesjö. Jag har ju tyckt att sadeln har börjat tippa bakåt och att den börjar bli lite tightare vid manken. När den tippar bakåt så har jag hamnat i stolsits och det är inte kul eller lätt att rida så heller för den delen. Det var väldigt roligt när Malin började mäta henne och jämförde med måtten över hur hon såg ut förra året i April. Hon hade breddat sig ordentligt på båda måtten. Jätteroligt faktiskt! Det som var minst lika roligt var att Malin tyckte att hon var väldigt loss i bogarna och mjuk i ryggmuskulaturen vilket hon inte varit tidigare. Hon tyckte också att det var så enormt stor skillnad på henne i rörelserna. Att hon var ganska "tassig" första gången hon såg henne och att hon jobbar på ett helt annat sätt nu. Kunde inte ha fått bättre feedback faktiskt!! Vi började med min sadel. Min åker fram lite lite grann, lägger sig i bakåtlut och ger mig felaktig sits. Uppenbarligen har detta inte stört Strawira något nämvärt ännu eftersom hon ändrat sig så. Men på sikt kommer den nog påverka negativt och framför allt min sits. JENNYS JAGUAR: Mediumwide Den påverkade min sits jättemycket i positiv riktning. Dessvärre tycker jag att Strawira blev lite spänd och min upplevelse är att den känns på gränsen till för trång, tyvärr !! Jag gillar verkligen den sadeln. ANNAN JAGUAR : Wide Gav inte lika bra sits, och åkte fram. Strawira fortfarande spänd. Kanske nästan mer spänd. DOMINUS: Wide Min första reaktion var att" vad är det här" ?? Inget framtill och ganska platt och hård sadel. Fick hoppsadelkänsla! Strawira däremot var däremot hur avspänd som helst från första steg vilket gav mig en bra ridupplevelse såklart. Efter en stund kände jag mig ganska fri i skänkelläget och inte alls så fastlåst som i min egen sadel, och därmed hade jag lättare att påverka. Jag fick plötsligt en jättefin häst att rida. Båda galopperna kändes jättebra och ja, jag kan ju inte säga annat än att Strawira gillade den. Problemet är att just den här var rödbrun :( Inte kan jag ha den färgen?! Sen känns det ändå som att det är just den utprovade jag vill ha. Förra gången när jag köpte santa Cruzen så fick jag ju en sadel utan kryss-stroppar vilket var det som Malin hade förespråkat så att köpa något på egen hand kan bli lite tokigt :P Malin passade på att ha lite lektion för oss också och jag bara fnissade för det hon sa kändes sååå rätt. Precis det vi hade stått o pratat om i stallet en timme innan. Fick ställa lite utåt först i volten tills strawira tog stöd, sen rakrikta o sen ställa inåt. Inte hålla för mkt i innertygeln. Speciellt i vänster varv så lutar Strawira huvudet när jag blir för stark i någon tygel. Jag var helt slut efter sadelprovningen men också väldigt väldigt nöjd.

Det gav resultat!!

Hurra, idag märktes det att vi tog oss igenom ngt väldigt svårt o jobbigt!
Strawira kändes jättemjuk, energisk o rörde sig så lätt �� Fick över henne mot vänster yttertygel så mkt lättare.
Jag fick verkligen anstränga mig för att vinkla min högra höft för att få bättre skänkelläge så det gäller att jag oxå mjukar upp min kropp.
Känns som att jag har hittat en viktig nyckel. Det krävs oxå att jag är tydlig o får igenom det jag vill istället för att deppa.
Nycklarna är sits, skänkelgivning o skänkelläge.
Red in på mindre volter ibland eftersom jag då har lättare att stämma av just allt det.
Supernöjd med oss båda.  Strawira verkade jättenöjd p glad oxå.
Vi kan allt när vi förstår  hur vi ska göra. Happy ��

Strawira i sitt nya bling blingpannband