Harmoniskt ridpass

Det är fortfarande mask och hagdiskussioner i stallet och jag blir så trött på det. Vi har ju haft möte och bestämt hur vi ska göra. Lik förbaskat ska en del fortsätta att dividera om detta.
För mig var det ganska solklart men de som inte var med på mötet tycker visst inte det.
Varför satt vi två timmar på möte för att sen behöva fortsätta dessa diskussioner!? Suck!

Det var lugnt i stallet ikväll och det är så skönt! Jag var lite sugen på att tömköra men igår var vi ute o skrittade en kort sväng så jag var lite sugen på att rida.
Dessutom vill jag att det vi håller på med ska sätta sig lite mera.

Vad är det jag gör då?
Jag försöker hitta harmoni och avspändhet hos Strawira och bygga upp henne utifrån den avspända formen.
Jag väntar ju egentligen bara på det där bakslaget, när allt häktar sig o allt känns tungt o svårt men samtidigt tror jag inte att hon har känts så fin i så många dagar som nu. Tror jag :D

Det är så lustigt men hon verkar så nöjd och jag är oxå så himla glad. Från det jag kortar upp tyglarna så är hon mjuk o följsam. Börjar hon kärva något så ser jag till att handen är rörlig o inte låser sig.
Jag försöker oxå att tänka på att handen är framför mig, men framför allt inte är låst. Strawira har då inget att hänga sig fast i utan måste jobba igenom i kroppen.

Det jag tänker mest på med sitsen är att alltid trampa ner innerskänkeln på böjda spår o i höger varv får jag sitta över ordentligt till höger. Ett tips jag fick från Camilla var att tänka att jag nästan viker min yttersida för att få fram inre höft ordentligt o det funkar riktigt bra. Det kändes väldigt avigt första gångerna men nu behöver jag inte göra fullt lika mkt utan det räcker med att jag mest tänker det. Tänker på att försöka komma åt bogarna för att hon verkligen ska runda sig där.

Det märks att det här jobbet är mer ansträngande för henne nu än när hon ligger på o biter sig fast. Det går inte rida lika länge och galoppen är lite svajig i början. Det här är så annorlunda mot hur hon har jobbat på ganska länge.
Rider väldigt mkt skänkelvikningar, öppnor och slutor i början i skritt.
Jag sätter ingen press på henne utan låter henne själv hitta takten o balansen o låter henne gå i låg form( något som hon nästan inte kunnat innan).
Idag var första gången jag satte lite mer press på henne genom att samla upp henne lite i trav o galopp men väldigt korta sekvenser o sen paus. Hon gör det lätt men jag har förstås inte allt det där trycket i henne. Det får komma senare. Just nu rider jag även utan sporrar och har gjort det hela veckan.
Idag var hon lite ofokuserad o hörde massa ljud men trots det lyckades jag behålla lösgjordheten o det kändes kanonbra.

Det här känns lite spännande! Hoppas vi kan hålla i den här känslan nu!! Vill verkligen inte tappa bort mig igen!! Har en sån härlig känsla nu:)