Goa tjejer

Har ju fortfarande problem med ryggen och har lite svårt med vissa saker. Det är på bättringsväg och ska till naprapaten idag.
Meeen, jag måste bara tala om hur tacksam jag är över de gulliga tjejer som har hjälpt mig denna vecka <3 <3

De har mockat, burit vatten och kört in spån.
Jag blir så rörd och glad av sånt. Det värmer verkligen.

Ni är guld värda!! Det tror jag Strawira tycker oxå :D

Det händer inte så mycket

Att det inte händer så mycket är väl bara delvis sant iofs.
Med Strawira händer det inte så mkt iaf,vi ryktar o snackar lite o så måste vi ju ha en godisstund😍

Ringde till Grönskog för att ställa frågan till Rasmus om det verkligen verkligen inte går att operera o svaret blev lika tydligt som sist. - Nej, det är inte lönt att försöka sig på det😦

Känner mig lite desperat o famlar efter något litet halmstrå att klamra mig fast vid.
Jag visste ju svaret innan men ni som känner mig väl vet att jag kämpar....in i det sista!
Får helt enkelt vänta 2 veckor till innan vi ska på återbesök.

Kollade när Mia red för Maria Falk ikväll o både Mia o Famke var så duktiga😃 Dom är ett fint ekipage💕 Ska vara hästskötare åt dom på Söndag👊

Ryggskott o kakor

Ryggskottet börjar äntligen släppa så snart kanske jag kan rida lite. Inte på Strawira då förstås. Hon börjar bli tjock (tjockare än vanligt 😉) när hon inte motionerar något.
Man tappar musklerna fort o tjockar på sig, det märker även jag.
Idag har Mia,Felicia o jag sorterat kakburkar som vi har sålt åt föreningen. Joline kom sen o gjorde oss sällskap 😃

Blev ett snabbt besök hos Strawira idag av olika skäl o det gör mig ledsen när jag inte kan mysa med henne.
Hon är ju väldigt sällskaplig. Speciellt nu känns det som att det är uppskattat med rykt o lite snack💖
Får ta igen det imorgon istället!
Ha en bra kväll där ute ☺

Lång fika med några stalltjejer

Idag var Strawira feberfri o som vanligt igen😃
Då var det nog en liten reaktion på sprutan.

Det blev en vansinnigt lång fika idag i stallet.
Det behövs att få sätta sig ner o bara småsnattra o äta lite onyttigt ibland.

Pyssel o vaccination

Idag har Strawira blivit vaccinerad o det var inte utan att jag var lite orolig.
Förra året fick hon ju en böld o feber som varade länge.
Vet stack henne på bringan istället ifall det skulle bli en böld.
Det har även varit pay and jump i stallet o jag skulle vara banpersonal.
Vid första höjnibgen av hindren fick ett sånt hugg i ryggen att det var omöjligt att stå på banan.
Har fortfarande jäkligt ont😔
Strawira var väldigt långsam när hon skulle in från hagen idag så jag tempade henne. Hon hade 38.6 o jag hoppas verkligen inte det blir värre.
Så sammantaget ingen bra dag med ryggskott o feber på hästen.
Aåropå ryggskott så förstår jag verkligen de hästar som har problem med ländryggen! Det gör jäkligt ont i vissa läge o man vill helst inte röra sig alls!!

Mitt hjärta blöder

Det är mer än ett år sen jag skrev i min blogg. Orsakerna har varit många o det har helt enkelt inte hunnits med.
Att jag skriver nu är för att jag har ett stort behov av att skriva av mig alla mina känslor.
Ni som följt med mig från eva-lenas.blogspot.com och här vet hur mycket min häst betyder för mig.
Hon har varit mitt allt förutom mina barn då.
Hon har varit min stöttepelare när mycket har känts jobbigt, svårt och tungt. Tillsammans med henne har jag kunnat få en fristad ifrån allt jobbigt och bara fokuserat på det vi har haft tillsammans.

Vi har tillsammans haft ett tufft år där det har känts som att döden nosat oss hack i häl. Många tuffa månader under höst/vinter med höga febertoppar, kolik, pencillinchock o vistelse i Helsingbort etc gjorde att ridningen fick stå tillbaka. Vid igångsättningen efter jul så fick vi ett bakslag igen. Strawira fick ett svullet bakben, has och kotled o fick behandlas för det. Vid nästa igångsättningen så kändes det kärvt o svårt.

Jag bestämde mig för att betäcka henne. Tyvärr blev det inget bra resultat det heller.
Vid andra brunsten upptäcktes att hon hade en svampinfektion i livmoderna och jag fick bara ett besked att jag kunde hämta hem henne. Att det var kört för i år.
För 4 veckor sen åkte vi till ATG i Kalmar för att kolla upp en hälta i vä fram. Det visade sig vara en mkt tråkig diagnos. Artros :(
Åkte hem med mycket sorg i hjärtat. Tänkte att jag måste få någon mer som kan kolla henne för att vara helt säker på detta tråkiga besked.

I Torsdags åkte vi då till Grönskog o Rasmus.
Strawira var väldigt halt vid böjprov och då vi linade henne. Det var så fruktansvärt jobbigt att se henne linka omkring. Min älskade fina häst!
Han förklarade att hon har artros men också att en benbit, eventuellt från pålagringen, har lossnat och flyttat sig. Troligtvis är det den som gör ont på henne.
Det finns hästar med artros som inte är halta av det så vad vi kan vänta på att se i vilken fas artrosen är i. Blir hon mindre halt eller har det blivit värre?
Att fungera på ridhäst är då inte troligt och ingen behandling finns att ge.

Vad vi nu ska kolla är hur hon fungerar att bara gå i hagen för att se om hon eventuellt skulle kunna få föl nästa år.
Är hon värre halt eller likadan som tidigare klarar hon förmodligen inte heller av att gå i hagen!
Det blev som en chock att hon nu är så illa däran.
Bästaste kompisen, hur kunde det bli så här? Vi skulle ju ha många år framför oss. Det ska inte vara över nu :(
Försöker nu stålsätta mig för att hålla humöret uppe, för Strawiras skull. Det som kommer om en månad ska oxå dyka upp då. Inte nu. Allt kan hända även om förhoppningarna inte är så stora, men chansen finns där. Innan dess får vi inte ge upp. Strawira har aldrig upphört att förvåna mig så jag har ett hopp om att det ska fixa sig även denna gång.
Strawira verkar trots allt vara på gott humör och det är det absolut viktigaste <3