Ett härligt år har det varit

Detta senaste året med Strawira har varit det roligaste och mest utvecklande!
Om man tänker på hur svårt det har varit att få henne att stressa ner och slappna av i kroppen så tycker jag att nu är vi på rätt väg, äntligen!

Hennes kropp hamnade lätt i spänning och gör fortfarande det emellanåt men inte alls lika mkt.

Dessutom så har vi äntligen kommit mer tillrätta med oliksidigheten som funnits i alla år sen jag tog över henne. Det finns numera ingen mer svår eller lätt sida på det viset som tidigare.

I flera år red jag ofta med en vänstertygel utan kontakt. En tygel som saknade stuns o stöd.

Vad som egentligen gett denna effekt kan jag inte säga med ett enda ord utan det är nog olika orsaker som haft betydelse.

Jörgen Ferreus jobbade ju med henne under förra våren och det påverkade nog en hel del.

Sedan naturligtvis träningen.....

Att jobba med rakriktningen och att jag själv fått en säkerhet i att "få över henne" mot yttertygeln.

Vi har fortfarande en hel del kvar i detta jobb men vänster tygel glappar inte alls längre och bara det  innebär ju att hon driver bättre med vänster bak.

Att rida en häst är ju ett evighetslångt projekt och speciellt med en häst som varit helt avtrubbad, gått med fel sadel och tappat lite livsgnista.

Dessutom är ju inte jag någon stjärnryttare. Med en sådan hade utvecklingen vänt åt rätt håll mkt snabbare men det viktiga för mig är att Strawira har fått förtroende för mig och ställer upp i alla lägen.

Däremot går det inte att bara åka omkring på henne för det ställer hon inte upp på. Hon kräver lika mkt tillbaka av mig för att hon ska tycka det är ok. Det är väldigt lite som är gratis på henne :D

Det är samtidigt väldigt lärorikt för mig men ibland drabbas jag av väldig panik över hur länge vi ska kunna hålla på. 

Strawira är ju 15 år  nu vilket känns oerhört frustrerande! Jag kan inte sitta o nöta hur mkt som helst utan hon behöver ordentlig återhämtning mellan varven.

Ibland önskar jag att jag kunde ha en häst vid sidan om så att jag fick mer ridning i kroppen utan att slita på Strawira. Sen vet jag ju att jag varken har råd eller tid för ytterligare en häst, tyvärr!

Hoppas vi kan hänga ihop ett bra tag till i alla fall!