Feber

Det har varit lite oroligt med feber här och var i stallen runt omkring. Vi har klarat oss ännu, tack o lov och vad jag förstår är det bara i ett stall som febern fortfarande härjar. Det blir alltid så tråkiga diskussioner när den här typen av frågor uppkommer. Hästägare som är oense om riskerna och som vanligt tillhör jag skaran som tycker att det är onödigt att utsätta sig för mer risker än nödvändigt. Och med andra ord lite löjlig. Varför ta risken att få med sig en smitta hem och utsätta både sin egen häst och andras hästar för risken att bli smittad? Det är för mig en gåta! Hur jag vänder o vrider på det så kan jag inte förstå hur något kan vara mer spännande o intressant att man ändå tar en risk å sig själv och andras vägnar?? Jag minns alltför väl hur sjuk Strawira var för några år sen just på grund av lite febertoppar hos hästarna runt omkring. Strawira däremot drabbades betydligt mer allvarligt, och jag trodde hon skulle stryka med. Boxvila i 2!! månader. Pencillin, febernedsättande, smärtstillande medel etc för att inte tala om det psykiska och fysiska lidandet. Svårigheter att svälja mat o vatten, hosta, bölder fyllda med var som fick tömmas och feber upp mot 41,5 grader i flera dagar ! Inser folk vilken risk man tar genom att utsätta sig för en ev.smitta!? Tävlingskarens för de tävlande i stallet. Är det verkligen värt det för att få vara med på en hoppträning?