Vi var nere på ORK idag igen o när vi ridit i ca 10 minuter så kom det in en liten shettis och Caramell ( Nordvensk, tror jag hon är)
Strawira tyckte det var väldigt väldigt konstigt med den lilla shettisen.
Och kontrasten blev väl stor mot den ngt större Caramell. Trodde faktiskt att det var ridskolans Dolanga :P
Hon taggade ner efter en liten stund o jobbade på bra och var som vanligt igen.
Red på kandaret o målsättningen med dagens övning var att jobba med galoppsprången.
Korta några språng o därefter länga. Bestämma antalet galoppsprång emellan bokstäverna i ridhuset. Gick väl så där med fler hästar i ridhuset men är ändå jättenöjd med arbetet i alla fall.
Hon blir starkare o starkare i galoppen som har varit vår svåraste gångart under en period. Känns jättebra :)
Vi får fortsätta med rakriktningsjobbet som är ett evighetsjobb. Ibland funkar det jättebra o ibland inte. Framför allt är det jag själv som måste lära mig att inte hålla för mkt i högertygeln utan bli lite kvickare i den i stället.
Och såklart min egen högersida. Jag måste själv bli smidigare o orka sitta kvar där även om Strawira försöker placera om mig i sadeln.
När vi kom tillbaka till stallet o jag skulle fixa Strawiras mat så upptäcker jag ÅTERIGEN att hon inte fått sin middagsmat!!! Varken hö eller kraftfoder.... Jag tyckte att hon var lite väl hetsig med hönätet och nu förstod jag ju varför :(
Hur svårt kan det vara att se till att ALLA hästar får sin mat?? För mkt slarv just nu, usch!
The amazing horses
Denna blogg kommer inte innehålla några sanningar och heller inga osanningar!
Tanken är att skildra mina egna upplevelser, stormig lycka, besvikelse, glädje, framgångar, motgångar och allt som hör hästlivet till.
Man lär så länge man lever och det gäller i allra högsta grad i hästlivet. Man blir aldrig fullärd !
Älskar att träna, lite mindre att tävla, och tycker skogspromenader med hästen är underordnat detta. Ska jag ut i skogen vill jag ut på härliga galoppturer eller arbeta på travregistret.Strawira är en godmodig vän som tycker om att visa upp sig, avskyr insekter och tycker om de flesta andra djur och människor.
Tanken är att skildra mina egna upplevelser, stormig lycka, besvikelse, glädje, framgångar, motgångar och allt som hör hästlivet till.
Man lär så länge man lever och det gäller i allra högsta grad i hästlivet. Man blir aldrig fullärd !
Älskar att träna, lite mindre att tävla, och tycker skogspromenader med hästen är underordnat detta. Ska jag ut i skogen vill jag ut på härliga galoppturer eller arbeta på travregistret.Strawira är en godmodig vän som tycker om att visa upp sig, avskyr insekter och tycker om de flesta andra djur och människor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar