Torsdagsträningen för Maria

Har varit med tre gånger under hösten för Maria och det har varit bra lektioner alla tre. Nu i Torsdags var jag dock själv lite sliten efter allt som varit med 50-årsfirande och flytt men till slut gick det att fokusera. I början hängde jag inte riktigt med på vad jag skulle göra. Haha, vimsig 50-åring!! Vi jobbar fortfarande mkt med rakriktning och få under de lååånga bakbenen och det börjar ge resultat. Inga konstiga övningar precis utan handlar mer om att inte fastna i någon tygel för att undvika att Strawira hänger upp sig i den. Rida rakt upp och känna att jag har samma stöd i båda tyglarna och det är banne mig inte helt enkelt. Lite lättare nu undan för undan. Har istället för att som jag tidigare alltid velat göra hålla i högertygeln tänka mer på att hålla i vänster tygel och vips så hamnar hon mer över i vänster tygel. Det har känts väldigt avigt men det funkar om jag bara vågar lita på det. Strawira har hittat på många knep för att undvika att ha båda bakbenen under sig blir lite lurad och nu märks det att hon jobbar bättre med båda. - Hon får inte ge sig iväg utan vi har jobbat mer med takt och balans. Ridit i ganska kort och långsamt tempo för att plocka in bakbenen för att sen rida lite mer framåt. Först pyttesmå nyanser tills det har suttit, men numera lite mer skillnader och det är ju då kraften kommer fram! Suget som blir från bakbenen, genom min kropp, fram till handen är sååå häftig. Det är som en stor pulsvåg som bara suger oss fram. Skillnaden mellan att rida en häst som bara "springer" fram är ju enormt stor och jag är så oerhört tacksam över att få uppleva detta. Det är ju först nu ihop med Strawira som jag förstår hur det ska kännas! En sak som fungerat väldigt bra för mig är att tänka att båda händerna ihop går med i riktningen. Det gör att jag får med mig framdelen och det märks att hon har blivit mycket lättare där o då hamnar bakbenen rätt oxå. Svänger vi till vänster så går nästan högertygeln över manken. Att tänka båda tyglarna som en tygel egentligen. Att tänka handleder istället för armar gör ochså att jag blir lättare i handen. Det är inte alltid lätt men ngt som jag jobbar mkt med. Galoppen är fortfarande lite knepig till en början med och jag har svårt att sitta i rätt position framför allt i höger varv. Hon puttar omkring mig och jag själv är lite stel i den sidan. Där får vi jobba hårt :) Som vanligt fick vi jobba med mkt övergångar och öppnor. Något som är viktigt i arbetet. Det är svårt att rätta till i efterhand. Bättre att försöka göra om och göra rätt så det blir många övergångarn med andra ord. Just nu känns ridningen fantastisk men jag får väl ha med mig att nu är vi i vår "bra" period. Vintern är den bästa tiden för oss. Visserligen är hon brunstigare än någonsin men i alla fall :D