The amazing horses

Denna blogg kommer inte innehålla några sanningar och heller inga osanningar!
Tanken är att skildra mina egna upplevelser, stormig lycka, besvikelse, glädje, framgångar, motgångar och allt som hör hästlivet till.
Man lär så länge man lever och det gäller i allra högsta grad i hästlivet. Man blir aldrig fullärd !
Älskar att träna, lite mindre att tävla, och tycker skogspromenader med hästen är underordnat detta. Ska jag ut i skogen vill jag ut på härliga galoppturer eller arbeta på travregistret.Strawira är en godmodig vän som tycker om att visa upp sig, avskyr insekter och tycker om de flesta andra djur och människor.



torsdag 13 juni 2013

Rid aldrig i ösregn med släta lädertyglar

Det har ju varit en kaotisk dag minst sagt och den slutade väldigt tråkigt :(
Har inte riktigt kunnat smälta det ännu o det tar nog sin lilla tid.

Skulle ju ha hopptränat på ORK o jag var så himla taggad för det.Vi red fram o Strawira kändes taggad o fin och plötsligt öppnade sig himlen.
Det har ju regnat mkt under dagen så det var blött o eländigt men när det började ösregna o tyglarna kändes som att dom var indränkta i snor så kände jag att det var inte läge att hoppa i det vädret.
Tyglarna drogs ur min hand hela tiden o vi hann o hoppa ett litet pyttesmalt hinder två -tre gånger o skulle ge oss på tre räcke på långsidan.
Kände efter första hindret att jag inte hade en chans mot de hala tyglarna o jag gav upp. Det kändes som en stor säkerhetsrisk o det var inte värt att fortsätta. Skulle Strawira dra iväg så hade jag inte haft en chans utan tyglarna.
Istället gick vi upp i lilla ridhuset o red färdigt.
Strawira kändes verkligen toppenfin ikväll. Det var länge sen jag hade den riktigt bra känslan !! Underbart :))

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar